– Jag har ju återuppväckt mitt svenska arv (…). En identitet återuppväckte jag och sa det utåt på ett sätt som min släkt, min mamma eller min mormor inte hade gjort. Mamma är stolt, mamma håller ju med. Mormor är lite mer kluven. Hon har tillbringat hela sitt liv med att vara en duktig bondmora i (…) inlandet i Västerbotten så det sitter lite hårdare inne.
– Och där tryckte hon ner sitt svenska ursprung, eller?
– Det kan man säga, det började ju redan med hennes föräldrar, men mormor har kommit till den punkten att hon har sagt: ja men vi är svennar.
– Vilken triumf!
– Ja, det var faktiskt det, men det satt långt inne. (…)
– Hur blev du betraktad då när du kom ut?
– Jag tror att det finns en jättestor rädsla, att man inte ska bli accepterad. (…) <.../>