När Charles Darwin i sin bok Människans härkomst (1871) funderade på vilka faktorer som styrt utvecklingen av ”förmänniska” till ”numänniska” betonade han vår växande förmåga att uppfinna och modifiera till exempel tekniker och regelverk, som sedan genom härmning spred sig och blev till gruppspecifika traditioner. En grupps hela arsenal av traditioner är dess ”kultur” i aktuell evolutionsbiologisk terminologi. Vissa biologer tog tämligen snart till sig Darwins förslag att människan nått sin särställning genom sin genetiskt rotade ”kulturförmåga”, tillkommen genom naturligt urval som en anpassning till en föränderlig värld, men utanför biologin hade hans idé föga genomslagskraft.

I sin nya bok, Wired for Culture, tar Mark Pagel, professor i evolutio...