Tvärtom var det en politisk kampanj som drevs från maktens innersta centrum. Efter Maos död och arresteringen av de fyras gäng 1976 inleddes en kortvarig uppgörelse med kulturrevolutionen. Denna självprövning avstannade dock snart när ekonomisk tillväxt sattes främst på den kinesiska agendan. Idag nämns omvälvningen knappt i landets läroböcker – anmärkningsvärt med tanke på Kinas kritik mot Japan för historielöshet.

Kulturrevolutionen är inte bara ett kapitel i Kinas moderna historia: Mao hyllades av kinesiska röda garden, men också av Beatles, radikala europeiska journalister och svenska elevråd. Till dessa beundrare hörde inte Örjan Berner, en av de få svenskar som var på plats i Kina. 1968 var han ung ambassadanställd i Peking.

Den historia han berättar i boken I revolutionens ...