Med de orden avslutade prästen söndagens gudstjänst. Men är det verkligen så den lyder, den aronitiska välsignelsen? Ja, i den nuvarande översättningen från Bibel 2000. Utan att gå in på de svårigheter som översättarna kan ha haft med att ge rättvisa åt det hebreiska originalets verbformer, kan jag konstatera att innebörden har förändrats.

”Herren välsigne och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.” Så lyder den gamla versionen. De kursiverade konjunktivformerna uttrycker något icke-faktiskt, i den gamla välsignelsebönens fall en förhoppning om att Herren må välsigna och bevara. I den nya versionen uttrycks ett faktum: Herren välsignar.

Konjunktivformerna har i modern svenska ersa...