Det specifika exemp­let är franskt, men långtifrån unikt. Västvärlden har sedan andra världskriget skådat en offentlig expansion som saknar motstycke, där utgiftsprogram lagts till utgiftsprogram utan att finansieringen alltid har hängt med. Medan många, inte minst i tidningar med rosa papper, diskuterar olika sätt att på sikt komma tillrätta med västvärldens skuldberg är det betydligt färre som granskar mekanismerna i det styrelseskick som år efter år låtit berget växa.

För vems fel är det att det har blivit som det har blivit? Dilemmat för medborgare i den demokratiska staten är att det inte finns någon annan att skylla på. Vi väljer våra representanter, och om dessa inte sköter sig får vi välja några andra. Vi har grundlagar och domstolar som skyddar våra rätt...