Makten att begära

Det är inte svårt att konstruera en övertygande världspolitisk teori. Om vi vet vilka frågor vi ska ställa behöver vi bara studera utrikespolitiken i två perifera stater med motsatta beteenden för att världsordningens struktur ska framträda. Låt mig exemplifiera med en snabb blick på dagens Iran och Spanien.

Sedan den islamiska revolutionen förutsätter den iranska utrikespolitiken att världsordningen är en djungel utan regler, där det är fullt tillåtet för en stat att främja sina intressen med alla medel, till exempel krig genom ställföreträdare och terrorism. Enligt denna uppfattning är alla stater lika suveräna och det är oacceptabelt att somliga har rätt att äga kärnvapen, andra inte.

Spaniens uppträdande sedan USA 1953 anlagt militärbaser på spanskt territorium vilar...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera

Läs vidare