Hållbarhetstänkandet gäller dock inte skogsförvaltningen. Dagens kyrkliga skogsbruk sker medelst kalhyggen och genom regelbundna försök att hugga ned även värdefulla biotoper med rödlistade arter. Det visade ett undersökande reportage i tidningen Dagens Nyheter för några år sedan.

Skogen är ursprungligen donerad av människor i bygdernas församlingar för att upprätthålla kyrka, församling och präst och förfarandet har medeltida anor. Numera är ägandet centraliserat och lyft bort från församlingarna. Precis som ett börsbolag har till uppgift att tjäna pengar, föreskriver kyrkoordningen, den reglering som tillsammans med lagen om Svenska kyrkan styr verksamheten, att förvaltningen av tillgångarna ska ge bästa möjliga avkastning.

Det där har sannerligen tolkats bokstavligt och långt ifrån all annan förkunnelse och andlig retorik om att värna skapelsen och vara goda förvaltare.

Kyrkans skogsförvaltning är på behörigt avstånd från utgångspunkten att lära och liv må bli ett. Avlägset från böner om att vårda naturen. Ljusår från populistiska kyrkliga klimatupprop och aktivism. De interna kritiska rösterna finns förstås, men i huvudsak har invändningarna kommit från forskare och andra skogsägare.

I bygder runt om i Sverige pekar skogsägare ut kyrkan som girig och hårdför i sitt handhavande av skogen och marken. Det är de stora koncernerna som gör så, säger man… och Svenska kyrkan.

Skogarna betraktas i kyrklig centraliserad förvaltning som ett medel för att finansiera verksamhet, men få av medlemmarna skulle nog instämma i att det är etiskt rimligt att det andliga regementets skogsbruk sticker ut som hänsynslöst.

Fram till nu har drygt 10 procent av skogsinnehavet undantagits från att kalhuggas, eller att bli trakthyggesbruk som omskrivningen heter. I en ny utredning, tillsatt av kyrkan, föreslås att 20 procent ska undgå kalhuggning och att större ansvar ska tas för den biologiska mångfalden.

Man häpnar när insikten om hur skogsbruket har skötts trillar ned; med Mammon som ledstjärna uppenbarligen. Att kyrkan bedriver rovdrift på skogen sätter fingret på en besvärande dubbelmoral. Utredaren Göran Enander, tidigare statssekreterare åt Åsa Romson (MP), sammanfattar saken så här: det kommer alltid kritik när en organisation inte lever som den lär. Värre än så är det naturligtvis: det kristna budskapet förlorar sin trovärdighet om man silar mygg och sväljer kameler.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sharon Rider Tema 2021 2

Lantbrukets Affärstidning ATL rubricerade utredningens förslag med orden ”Herre, fräls oss ifrån andlig skogsförvaltning” och lyfter ett annat perspektiv. De enorma arealerna av kyrklig mark det handlar om att kalhugga har skapat arbetstillfällen för företagare i skogsbranschen i glesbygden. Kyrkan skulle förlora 100 miljoner på att genomföra utredningens förslag, det är fyra promille sett till kyrkans totala omsättning. Men, på mindre orter och i lands- och glesbygd är ingreppen stora i inkomstbortfall för mindre företag i branschen.

Ett annat exempel är vindkraften. Kyrkan upplåter, utan egen prövning, sin mark för dessa industrianläggningar mitt i skog och vildmark. Klimatomställningen kräver det, heter det i en antagen färdplan för klimatet och besluten är även här centraliserade. Skogarna, som generationer efter generationer skänkt till kyrkans församlingar för att förvalta i ett evighetsperspektiv, utrustas med Eiffeltornhöga vindkraftverk som tar tystnaden ifrån oss.

Det går inte att tjäna två herrar utan att trassla till det för sig, som det står i skriften. Så, Gud eller Mammon? Det går att välja.