– Vet ni vad det är för något?

Inget svar.

– Men ni vet förstås vem Turing var?

Tystnad.

Fyrtio år senare ter sig detta kuriöst, som om en litteraturstuderande skulle vara ovetande om Kafka. Idag är logiklektioner späckade med referenser och paralleller till datorernas teori, matematik och praktik, och oundvikligen till Alan Turing. Den engelske matematikern är inte längre en kultfigur för ett fåtal invigda, utan en av tjugonde seklets intellektuella heroer, med insatser som milstolpar klart synliga över ett vidsträckt landskap – logisk teori, matematikens grunder, kunskapsteori, artificiell intelligens, cellgenetik och mycket annat. John von Neumann, som möjligtvis förfogade över en ännu mer svindlande matematisk begåvning, tillbakavisade bestämt titeln som ”den moderna datorns fader&rd...