Mänskliga rättigheter utmanar nationalstatens suveränitet

TANKEN PÅ MÄNSKLIGA rättigheter bygger på två fundamentala principer: att varje individ är bärare av vissa grundläggande fri- och rättigheter samt att dessa gäller universellt, det vill säga för alla människor utan undantag. Båda dessa principer står emellertid i konflikt med det institutionella ramverk som de facto har burit upp den historiska rörelsen mot jämlikhet, frihet och demokrati, nämligen den suveräna nationalstaten. Här står istället medborgarskapstanken i centrum, i sin tur kopplad till två centrala idéer: nationen som gemenskapsform och staten som suverän politisk och juridisk institutionell ordning.

Dessa ideal – medborgarskap och mänskliga rättigheter – har gemensamma historiska rötter. De utgör grundbultar i modern politisk teori där familjens, klanens och st&...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Lars Trägårdh

Gästprofessor i historia vid Uppsala universitet.

Läs vidare