Eric Hobsbawm blev en fyrbåk för oss som var vänster och läste historia på 1970-talet. Han skrev om banditer och rövare som sociala revolutionärer, men också den stora översikten Industry and Empire. Det var en förövning till vad som skulle komma från 1987 och framåt, tetralogin om revolutionernas, kapitalets, imperiets och ytterligheternas tidsåldrar, som tog läsaren från franska revolutionen fram till Sovjetunionens sönderfall. Först skrev han om dem som vänstern tog till sitthjärta, sedan använde han materialistisk metod för att förklara världen omkring oss. Det gjorde han så skickligt, med sådan känsla för avvikelser och nyanser, att han blev mer inflytelserik på ett mer bestående sätt än flertalet andra marxiserande historiker och samhällsvetare.