Plötsligt beslutade sig församlingens ledare för att tolka urkunderna på ett nytt sätt. Inga halvmesyrer räckte längre, samtliga animaliska produkter skulle uteslutas ur kosten. Protesterna dröjde inte länge. ”Innebär det att vi som äter ägg inte längre är välkomna?” frågade en av de troende. Men något utrymme för kompromisser fanns inte, ville man vara med i församlingen måste man följa reglerna.

I verkligheten är församlingen en Facebookgrupp. Här samlas människor som delar diet eller sjukdom och som är besvikna över den moderna medicinens inställning till de folksjukdomar som har exploderat under de senaste decennierna. Det kan handla om hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar och artrit. Dekreten är tolkningar som moderatorn har gjort av aktuell forskning.

”Det religiösa förhållningssättet till maten ger en form av trygghet i en tid då mängden kulinariska valmöjligheter är snudd på oändlig.”

Läkarna påstår att livsföringen och främst dieten har obefintlig inverkan på sjukdomen. I gruppens gemenskap får man däremot en känsla av att handlingar spelar roll, att det finns ett liv bortom sjukdomen. Vägen dit är kantad av bättre mat, färre mediciner och uppfattningen att det går att bota, inte bara hantera sjukdomarna. Men då krävs disciplin.

”Går det bra att göra bröd på havre?” frågor någon. ”Det går bra, så länge det är obehandlat, osockrat och ekologiskt.” Nervösa frågor avlöser konstant varandra i gemenskapen. Någon lägger stolt upp en bild på frukosten. Snabbt kommer en tillrättavisning, en ingrediens ligger inte i linje med dieten. ”Vi lägger inte upp bilder på sådant som är uteslutet”, skriver en moderator. Bilden tas bort.

Den amerikanske psykologen Steven Bratman myntade under slutet av 1990-talet begreppet ”ortorexi”. En person som lider av detta lägger en stor del av sin tid på att förbereda mat och hålla den ren från skadliga substanser. Att äta hälsosamt är inte ett uttryck för ortorexi. Däremot är en överdriven upptagenhet av vad man äter – som går ut över livet i övrigt – tecken på att kosthållningen inte bara är ett intresse utan en neurotisk besatthet. Livslusten kan lätt sugas ut från en person som konstant tänker på och oroar sig över matens innehåll. Sociala sammanhang där mat ingår blir jobbiga – det krävs ständiga förklaringar över varför det ena eller andra inte lämpar sig.

Ortorexi är samtidigt något väldigt nytt och en av de äldsta mänskliga kulturformerna. Religiösa riter och regler har i alla tider styrt vad vi äter, när och på vilket sätt de ska tillagas. De judiska kosherreglerna är kanske de mest minutiösa.

I boken Som om Gud fanns – det sekulära samhällets rötter (Timbro) berättar författaren Dan Korn, som också är expert på just kosherregler, hur vår hypersekulära västerländska samtid i själva verket är helt marinerad i religiös symbolik. Den religiösa fonden har möjligen försvunnit för många men det ritualistiska beteendet och sättet genom vilket vi ordnar våra vanor och koder återanvänder religionens språk och logik.

Detta är i högsta grad relevant för att förstå ortorexin. Begränsningar, regler och seder blir ett sätt att bringa ordning i vår tillvaro. Gud syns inte till men vi agerar som om han fanns. Vi känner skuld om vi bryter mot dieternas förhållningsregler. Skam om det görs inför våra fränder som lever med samma diet. Vi tyr oss till dem som är lika oss själva. Alieneras från dem som inte förstår eller respekterar våra livsval.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sharon Rider Tema 2021 2

Personer med ortorexi begränsar sig givetvis inte till de sjuka. Liknande resonemang återfinns hos dem som förfäktar mer vegetarisk kost eller livsmedel som antingen är ekologiska eller producerade i närområdet. Bland dem som av etiska skäl har valt en strikt vegansk kost är det inte ovanligt att ty sig till dem som har valt en liknande livsstil.

Det religiösa förhållningssättet till maten ger en form av trygghet i en tid då mängden kulinariska valmöjligheter är snudd på oändlig. I ett land som Sverige har såväl matvarubutikens utbud som restaurangernas menyer genomgått en fantastisk diversifiering under de senaste decennierna. Rörelsen från bondesamhällets husmanskost till det globaliserade kökets ofantliga mångfald har skett på någon generation. På denna utveckling följer ett obegränsat antal goda råd om vad som är den rätta maten. Reglerna skapar ett sammanhang och större begriplighet.

På samma sätt som religionen tillfredsställer dietgrupperna människans djupa behov av gemenskap och mening. Det går ibland överstyr och får drag av det ortorexiska. Som med all religion finns risken att det förvandlas till fundamentalism. Men väl avvägt innebär det för många ett hälsosamt och balanserat liv.