Än idag utgör de en integrerad del av vår schablonmässiga uppfattning av förfluten tid, då Sverige var kallt, fattigt och krigiskt och dödsstraffet en juridisk självklarhet.

Men hur mycket vet vi om bödlarna? De flesta svenskar som tror sig ha en relation till yrkesmannen associerar till Pär Lagerkvists roman Bödeln från 1933, där bödeln är en skrämmande representant för såväl dåtid som nutid. Men det är skönlitteratur. Hur var det i verkligheten?

Jag kan inte tänka mig en bättre väg till förståelse av inte bara bödeln utan hela den värld han rörde sig i än Annika Sandéns Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal. Sandéns analys fokuserar, som titeln anger, framförallt på 1600-talet, en för ändamålet välvald ep...