Flanörens återkomst, det är Walter Benjamins titel på en recension av Franz Hessels flanörbok Spazieren in Berlin från 1929, ”liten prosa om den stora staden”, numera ofta kallad Ein Flaneur in Berlin. Benjamins första ansats är att konstatera att Hessel, som vuxit upp i Berlin, tillhör den minoritet av ”Einheimische”, ortsbor, hemmastadda, i staden uppvuxna, som rätt sällan skriver om sin stad. För detta krävs, hävdar Benjamin, andra och djupare motiv: ”Motiv hos den som färdas i det förflutna. Ortsbons bok om staden kommer alltid att påminna om memoarer.”

Både Walter Benjamin och Franz Hessel vistas vid den här tiden i Paris, där de bland annat gemensamt översätter Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt. Och blicken mot Berlin är för Walter Benjamins del riktad mot den egna b...