Hitlers metod att knäcka Tyskland som kulturnation var enkel. Han avskedade alla judar på viktiga positioner. Bland annat avskedades alla judiska universitetsanställda filosofer, vilka tidigare hade spelat en avgörande roll för att bära upp landets filosofiska liv. Det var lika förkrossande som när Lenin drygt tio år tidigare (1922) satte punkt för Sovjetunionens alla pretentioner på att spela en roll inom filosofin genom att förvisa alla icke strikt regimtrogna filosofer ur landet. Men förlusten av Sovjet som filosofisk nation kunde givetvis inte jämföras med förlusten av Tyskland. I fortsättningen, och sedan Österrike 1938 genomgått samma behandling, skulle tyska filosofer i exil komma att spela en snarast större roll än de som fanns kvar inom Hitlers domäner. Tänkare som Ernst Cassirer, Rudolf Carnap, Karl Popper, Ludwig Wittgenstein, Theod...