När kvinnor tar sig ton
”…som Bästa Kvinnliga Sångerska utsågs…”
Varför denna svårutrotade pleonasm? Det är ingen exceptionell femininitet som avses, ej heller i den gudskelov allt mindre vanliga formen ”kvinnliga skådespelerska”. Det är tveklöst så att ordet ”kvinnlig” är långt mer frekvent än ”manlig” i vårt alltmer henifierade manssamhälle. Kvinnan som agerande subjekt förblir undantagsfall än idag på 2010-talet, hennes genus måste särskiljas. Ett kvinnligt vittne är inte helt enkelt ett vittne; knappt ens är en kvinnlig student bara en student. Lika lite som en grupp unga kvinnor någonsin buntas ihop som ”ungdomar”.
Men sångerska, i synnerhet operasångerska. Numera är det nog den enda feminiserade yrkesbeteckningen som ännu används av sina b&...
Journalist och musikkritiker, tidigare musikchef på Sveriges Television.