På femtio år har stjärnhimlen utarmats ur betraktarens perspektiv: antalet stjärnor som går att uppfatta med blotta ögat har minskat med nio tiondelar. Denna utveckling, som idag tvingar ut astronomer i vildmarken och anses ligga bakom såväl sömnproblem som reproduktionsstörningar, inleddes för drygt trehundrafemtio år sedan. I den nyutkomna Evening’s Empire diskuterar den amerikanske historikern Craig Koslofsky denna process som en form av kolonisation, om än i tiden och inte i rummet. Natten är ett främmande och i stort sett laglöst landskap: när ljusen tänds börjar gängse samhällsordning gälla även där. Natten upphör att vara en frizon och blir en förlängning av dagen. Koslofsky kallar processen nocturnalization, nattifiering. Men det är strängt taget motsatsen som skildras, en...