Samma scen, om och om igen, under resorna i högplatåns länder: Du gick gatan fram. Vid hållplatsen, parkbänken eller porten till skolan talade en infödd moder till sina barn, rättade till deras skoluniformer, putsade dem med sin näsduk och förmanade dem på mammors vis. Detta försiggick på något av de inhemska språken, quechua eller aymara. Men så fick hon syn på dig. Du må ha sett ut som en europé eller en som en infödd, hög eller låg, ljus eller mörk – det spelade ingen roll, för nu ske...