Föreställningen att det finns universella och orubbliga rättigheter knutna till individen är fast rotad i en västerländsk judisk-kristen värdegrund och tydligast manifesterad i upplysningstidens ideal. Det sena 1700-talets post-revolutionära konstitutioner på båda sidor av Atlanten innehöll också fri- och rättighetskataloger för att konkretisera detta från Magna Carta (som fyller 800 år den 15 juni i år) och John Locke övertagna idéarv.

Idén om den enskilde, som med sina oförytterliga rättigheter står mot en överhet/stat, vilken kan utgöra ett hot mot denne, är alltså central för föreställningen om mänskliga rättigheter. Makten måste bindas för att säkra den enskildes rätt. Härur kommer tanken om den grundläggande roll som maktdelning – det vill s...