Den som vill skriva om svensk pedagogik måste röra sig fram och tillbaka mellan vad som har hänt i den politiska sfären och i den vetenskapliga, men också i lärarutbildningen och i skolan. Mer än om ett speciellt vetenskaplig fält rör det sig om en miljö, varför man bör tala om skolreformer innan man talar om pedagogik som vetenskap i Sverige.

Eftersom jag själv var student vid lärarhögskolan i Göteborg i början av 1970-talet, kan jag intyga att den pedagogik som undervisades var den progressivistiska, där det poängterades att ”katederundervisning” är gammalmodigt och att läraren enbart ska vara stödjande. Det lärdes ut att arbetssättet var minst lika viktigt som innehållet och att läraren skulle ha ansvar för ”hela” eleven samt att ”eleven bör stå i centrum”. Den progre...