Alltsedan debuten har schweizaren Christian Kracht kommit att spela en mångfasetterad roll i den tyskspråkiga litteraturen. Han har betraktats som en enfant terrible, ett rikemansbarn och en provokatör – men också som en av den tyskspråkiga litteraturens verkligt betydande samtida, en kosmopolit och djupt bildad samtidskritiker. Och för varje roman Kracht har publicerat är det den senare uppfattningen som vunnit mark.

I debutromanen Faserland (1995) färdas en varumärkesbesatt och djupt alienerad ung man, rikligt utrustad med både fickpengar och spleen, genom 90-talets Tyskland i en tät drog- och alkoholdimma och föraktar det mesta han ser och de flesta han stöter på. Romanen fick ett stort erkännande från både kritiker och läsare. Dess författare kom snabbt att koras till centralgestalt i den våg av ung, hipp lit...