Till förnekarna av de mänskliga rättigheternas universalism hör inte enbart kommunistdiktaturen i Kina och andra representanter för så kallad asiatisk kollektivkapitalism. Dit hör också u-landsideologer och makthavare som med förment ”antiimperialistiska” och ”antikoloniala” argument aldrig har kunnat förlika sig med den artikel som slår fast principen om skydd för äganderätten. Liksom iranska, saudiska och andra islamistiska potentater som hävdar att ”västlig” kvinnosyn, yttrandefrihet och kriminalpolitik aldrig någonsin får inkräkta på religionens påbud. För att inte tala om alla de västliga politiker, myndigheter och kyrkoföreträdare som har börjat insistera på etniska gruppers särartsrättigheter och på att yttrandefriheten inte inbegriper rätten att ”kr&...