Hugo Chávez, som styrde Venezuela från 1999 till sin död 2013, lade beslag på en stor del av det spaltutrymme som europeiska medier ägnar åt Latinamerika. För första gången på länge blev en latinamerikansk ledare föremål för laddad debatt i väst. Chávez kuriösa infall, hans pittoreska brott mot protokollet och hans svavelosande förbannelser mot ”imperiet” USA var givet nyhetsstoff i en bevakning som alltmer prioriterade spektakel framför analys.

För beundrare i de rika länderna var Chávez inte så mycket en nyhet som en biljett tillbaka till 1960- och 70-talens vissheter och villkorslösa engagemang. Det var inte Venezuelas inre förhållanden som fängslade, utan estradören Chávez och hans envisa beskrivning av läget som en livskamp mellan det glupska USA och det marterade Latiname...