Årsdagar, födelse- och dödsdagar innebär i Frankrike en anledning att hylla republikens stora kvinnor och män. I år är det Denis Diderots år, 300 år efter filosofens födelse i den lilla staden Langres. Som en upplysningens företrädare har han varit långt mindre uppmärksammad än Voltaire och Rousseau, hans samtida, möjligen beroende på att han har setts som en utpräglad ateist. Nu kan tiden vara mogen att lyfta fram andra sidor hos honom. Två böcker belyser detta faktum: Diederot ou le bonheur de penser (Diderot eller lyckan i att tänka) av ekonomen, den politiske rådgivaren och flitige skribenten Jacques Attali, och Diderots egen skrift Encyclopédie, redigerad och kommenterad av essäisten Jean-Marc Mandosio, specialist på senlatinsk litteratur.

Attalis verk är en inkännande biografi öve...