Max Euwe var matematiker, Michail Botvinnik ingenjör och Vasilij Smyslov operasångare. Bobby Fischer, däremot, ville bara spela schack. Till och med på festen som följde hans legendariska seger över Boris Spasskij i Reykjavik 1972 kunde Fischer ses hängande över sitt portabla lilla schackbräde, inriktad på att analysera sitt senaste parti.

Denna ensidighet hos Bobby Fischer gör honom till ett klurigt biografiobjekt. Schack är trots allt ett mycket komplicerat spel, som på sin högsta nivå spelas ett tjugotal drag i förväg av astronomiskt smarta människor. Medan vem som helst kan identifiera en snygg dribbling eller en tjusig piruett är det få som kan uppskatta skönheten hos ett taktiskt bondeoffer eller en avdragare. Trots detta har Frank Brady, USA:s främsta Fischerkännare, lyckats skriva en bok om schack som är underhålla...