Författaren, som är professor i kognitionsvetenskap, inleder med att utnämna sin bok till den första moderna semantikboken på svenska och bekänner färg på det lingvistiska slagfältet genom att inte räkna verk som har skrivits inom den logisk-analytiska traditionen. Gärdenfors avpolletterar Ludwig Wittgensteins och Noam Chomskys bidrag med uttryck som ”faller platt till marken” och ”orimligt”, vilket kan framstå som onödigt polemiskt. Vad gäller den filosofiska vattendelaren huruvida ordet eller tanken kommer först tar Gärdenfors tydlig ställning för det senare: människans rika inre värld av tankar är förutsättningen, och språket det verktyg som ger dem uttryck.

Efter att de filosofiska bopålarna har slagits ned antar Hur orden får mening stilen av en lärobok precis så klar, detaljerad och empiriskt grundad som man förväntar sig av en semantiker och kognitionsforskare. Gärdenfors går igenom relevanta grundbegrepp, barns inlärning, och ordklasserna en efter en, med enkla exempel på hur språkgemenskapens ”osynliga förhandling” om ords betydelser tar sig uttryck. Enligt författaren formas betydelsen av ord och uttryck av en ”mer eller mindre demokratisk” process som är del av vår mänskliga språkgemenskap.

Vi lär oss hur ord kan översättas till cylindrar vars vinklar och koordinater i bildschemat avslöjar var gränsen går mellan olika betydelsekategorier. Vissa läsare uppfattar det kanske som alltför reduktionistiskt, men empirin övertygar.

En central ansats för Gärdenfors är ”semantiska domäner”, som enligt teorin definierar olika betydelserum. Till exempel bestäms domänen ”smak” av variablerna ”sött”, ”surt”, ”salt” och ”beskt”. Domänerna förklarar inte bara barns inlärning och betydelsesamordningen av enkla begrepp utan även har bäring på komplexa betydelsestrukturer. Bland annat visar Gärdenfors hur metaforer blir både förståeliga och nyskapande när uttryck från separata domäner kombineras där man finner gemensamma snittställen. Vi upplever att Tranströmers rävaktiga solnedgång förför på ett djupare plan eftersom en kreativ kombination av domäner tillfört ett nytt betydelseperspektiv.

Vid flera tillfällen överför Gärdenfors nationalekonomiska begrepp till lingvistiken, vilket fungerar bra. Till exempel är jämförelsen mellan spel­teori och uppkomsten av ords betydelse intressant. Den typ av jämviktspunkter som John Nash visade på i ekonomiska sammanhang uppstår även i språket när kommunikation mellan många individer stabiliseras i ett läge där ingen vinner på att ändra sin strategi. Ords betydelse blir mest stabila när incitamenten för förändring är låga.

Även kostnadsbegreppet visar sig användbart. Svensktalare använder normalt bara runt 5 000 ord – en tiondel av det totala ordförrådet. Denna frivilliga begränsning sker enligt Gärdenfors eftersom förståelseprecisionen i förhållande till den mentala kostnaden för inlärning och minne optimeras av en kommunikation med ett fåtal tusen ord. När vi ser en bild på en hund väljer de flesta att beskriva den som just en ”hund” i första skedet istället för det vidare begreppet ”djur” eller en betydligt smalare term som till exempel ”airedaleterrier”. På det sättet balanserar vi kostnad och effektivitet utifrån en implicit regel om att kommunicera ”flest egenskaper för minsta möjliga ansträngning”.

Som introduktion till kognitiv semantik erbjuder Hur orden får mening insiktsfull läsning som dock hade vunnit på att ge författaren utrymme för mer komplexa exempel och för att problematisera diskussionen på ett sätt som knyter närmare an till läsarnas förförståelse.