Under bilsemestrar i min barndom var det ofta en dimma i kupén. Bägge mina föräldrar rökte. Det skapade ett slags intimitet, och för det mesta tyckte jag att det luktade gott. Om det någon gång föreslogs en utvädring stängdes strax fönstret därför att det ”drog”.

Den egna karriären som rökare inleddes i späd ålder med stulna fimpar, småningom inköp av småförpackningar med cigarretter och mödosamma övningar i halsbloss och rökringar. Jag minns cigarrettmärken som Hudson, John Silver, Camel, Look och naturligtvis de goda och tjärstinna Chesterfield utan filter.

Efter att som alldeles för unga ha sett Clint Eastwood röka sina korta cigarrer i Sergio Leones västernfilm För en handfull dollar övergick vi småkillar till att köpa cigariller av märket Bellman S...