Svårt för namn

Fredrik Johansson. Illustration: Johan Patricny

Den 1 januari 2020 bildades fackförbundet Akavia. Akavia är resultatet av sammanläggningen av Jusek och Civilekonomerna. Jusek organiserade enligt namnet Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer. Civilekonomerna organiserade…, ja, ekonomer. Man visste vad man fick. Akavia kräver mer av mottagaren.

Enligt Akavias hemsida är det nya namnet resultatet av en lång process med en ihållande ström av möten: ”Hur döper man ett förbund? Tidigare hade vi ju båda hetat vad vi var. Väldigt beskrivande namn. Nu ville vi visa redan i namnet att vi skapat något nytt.”

Och inte särskilt väldigt beskrivande, kan man tillägga.

”Aka” kommer från Akademi och ”Via” betyder som bekant väg. Så Akavia beskriver den akademiska vägen. Fast det andra a:et är långt. Så när det uttalas som ett ord/namn blir det ”Akaaavia”. Snarare än ”Ackavia”.

”Sterka låter som ett hyllsystem från Ikea.”

En mer elakt lagd tunga skulle därmed kunna hävda att Akavia låter som en ledande finländsk tillverkare av laminatgolv. Och att den nya medlemstidningen Akavia­ aspekt låter som ett sällsynt slitstarkt – men ändå elegant – laminatgolv. Kanske för groventrén i ett hus med en familj med tre småbarn och en labrador?

Man ska naturligtvis ha respekt för att det är svårt att slå ihop organisationer som ibland har mer än en mansålder på nacken. Jag har ju inte varit med på något av de möten där Akavia växte fram som det namn som byggde ”löftet om att du som medlem ska få utväxling på din akademiska utbildning, genom hela arbetslivet, från studenttiden till pensionen”. Inget är lättare än att sitta på läktaren i sådana här sammanhang.

Jag önskar Akavia och alla akavianer (som låter som en folkgrupp med sin bas vid en av Amazonas medelstora bifloder) all lycka till med detta. Bakom orden verkar det också finnas en klar idé om vad man ska göra – vilket ju i någon mening är långsiktigt viktigare än vad man råkar heta.

Men Akavia är bara det senaste exemplet på ett svenskt akademiker- eller tjänstemannafack som bytt namn till något som kräver sin förklaring. Det är en trend.

Namnet Sveriges kommunaltjänstemannaförbund ställde möjligen krav på yteffektiva visitkort, men ingen kunde få för sig att man var något annat än just kommunaltjänstemän. Och den föredömligt raka förkortningen SKTF får ändå sägas ha varit väl inarbetad. Sedan 2011 heter man ”Vision”. Ett högst generiskt namn, men som samtidigt betyder något. Vilket ytterligare förvirrar. Med den nya logotypen och namnet såg SKTF ut att ha klivit in i e-handel för kontaktlinser. Om man googlar förekommer det också i en del tidiga sammanhang att förtroendevalda och medarbetare kallas ”Visionärer.” Detta tycks dock ha fått ett slut, vilket rimligen förklaras av att man som facklig organisation har ett öga för arbetsmiljöfrågor.

Branschglidningen och mer flytande yrkesidentiteter är en viktig förklaring. Det gäller Akavia, men även Vision som bland annat förklarar sitt namnbyte med sina kyrkligt och privat anställda medlemmar. Medlemmarna flyter. Organisationerna flyter med.

”FTF – Facket för försäkring och finans”, som från 1945 under knappt sextio år hade det hyggligt entydiga namnet ”Försäkringstjänstemannaförbundet”, bytte 2019 till Forena. Jag gissade att denna ambitiösa utradering av begriplighet hängde samman med att man inte längre bara organiserar medlemmar i försäkringsbranschen. Men på hemsidan står det att man är ”försäkringsbranschens fackförbund”. Därav Forena?

Det finns dock ett motstånd. Ledningen i ST – som organiserar den sega stammen av svenska statstjänstemän – misslyckades 2018 att få de två tredjedelars stöd av kongressombuden som krävdes för att byta namn på organisationen till ”Sterka”.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sterka låter som ett hyllsystem från Ikea. Ett alternativ var ”Publikt”. Vilket låter som en kontorsmöbel från Ikea. Publikt föll om möjligen än sämre än Sterka på den styva statstjänstemannaläppen.

ST är för övrigt ingen förkortning, utan man heter helt enkelt Fackförbundet ST. Varför Statstjänstemannaförbundet vid namnbytet 2004 ansågs förlegat förtäljer inte riktigt historien. Men särskilt nöjda verkar man inte vara: ”Förtydligande förklaringar måste ofta ges. Dess­utom är kännedomen fortfarande låg om Fackförbundet ST. En annan anledning är det i talspråk alltför näraliggande kopplingen till det politiska partiet­ Sverigedemokraterna, SD. Ett parti som förbundet inte vill förknippas med.”

Man undrar hur stor kännedomen om Statstjänstemannaförbundet var. Efter att namnets använts sedan 1904. En gissning är att det sällan förväxlades med politiska partier.

Namnbytestrenden är ingen isolerad svensk företelse. År 2000 bytte ST:s (inte SD:s) finländs­ka systerorganisation namn till Pardia. Vilket låter lite som laminatgolvstillverkaren Akavias främsta konkurrent.

Fredrik Johansson

Konsult och skribent.

Mer från Fredrik Johansson

Läs vidare