I antologin Universitets idé (Daidalos) låter idéhistorikern Thomas Karlsohn oss följa samtalet om det moderna universitetet. Det börjar med Wilhelm von Humboldt och John Henry Newman i början av 1800-talet, fortsätter via Clark Kerr, Jürgen Habermas och Hans-Georg Gadamer, och slutar med Allan Bloom och Martha Nussbaum.

Det är svårt att finna en tydlig gemensam idé om universitetet i det historiska materialet, skriver Karlsohn, och konstaterar att det redan under medeltiden fanns varierade uppfattningar om institutionens uppgift. Två saker förenade emellertid de förmoderna universiteten: det gemensamma språket – de lärdas latin – och en idé om helheten. Ordet universitet går etymologiskt tillbaka på helhet, och för att en helhet ska kunna uppstå måste det finnas något som binder samman all den kunskap som univ...