I det ena fallet har islams traditionella strukturer och hierarkier brutit samman och lämnat efter sig ett vakuum där flera aktörer gör anspråk på rollen som den islamiska gemenskapens nya ledare. I det andra fallet har två stater mer eller mindre förlorat kontrollen över sitt territorium. Inbördeskriget i Syrien och de interna motsättningarna i Irak har ödelagt förutsättningarna för fungerande myndighetsutövning. Därmed har stammar eller etniskt och religiöst baserade grupper kunnat överta områden och etablera autonoma enklaver som har styckat upp länderna.

Dessa omständigheter utgör grundförutsättningarna för IS framfart. Men därutöver kvarstår rader av frågor som inte minst rör den religiösa övertygelsens drivkraft och hur de aktörer som har skapat ISIS tänkte när or...