Toleransen som resurs
I Sverige har offentliga religiösa uttryck blivit ett allt tydligare inslag i vardagen. Fler moskéer byggs och fler kyrkor tillkommer, såväl ortodoxa som katolska, samtidigt som olika religioners bönehus fylls till bristningsgränsen under högtiderna. Den ökade religiösa mångfalden är kanske en av de mest genomgripande förändringarna av det svenska samhället under de senaste decennierna.
Förändringen har inte helt oväntat lett till en debatt om religionens roll och plats i samhälle och i politik. Men den har också lett till motsättningar mellan grupper som identifierar sig med olika religioner.
Därutöver finns en konstant spänning mellan vad som kan anses vara religiöst och vad som kan anses vara sekulärt. Av någon anledning kan i Sverige människor få sin professionella kompetens ifrågasatt om de är öppet religiösa. När Per Eriksson 2008 föreslogs som rektor för Lunds universitet protesterade sju lärare vid den naturvetenskapliga fakulteten. De ifrågasatte om Eriksson kunde stå på tillräckligt vetenskaplig grund trots sin kristna tro. Kritiken som riktades mot att Elisabeth Svantesson utnämndes till arbetsmarknadsminister handlade i hög grad om att hon som tidigare medlem i Livets Ord sannolikt är troende kristen, vilket möjligen kunde påverka hennes politiska agerande enligt somliga farhågor. Även kulturminister Alice Bah Kuhnkes uttalanden, att hon ser Jesus som en förebild, har föranlett oroliga kommentarer om hur det nu ska gå när en öppet religiös människa har blivit minister. Och de återkommande debatterna om religiösa inslag i skolavslutningen är säkert bekanta för de allra flesta.
Det tycks således dels förekomma någon form av fördomar i samhället i form av tvivel på om religiösa människor kan vara lika rationella och klartänkta i sin arbetsuppgift som sekulära människor. Religiositet tycks upplevas som ett hot av många. I flera studier framkommer misstänksamhet mot religiösa uttryck som anses vara främmande eller exotiska.
På olika sätt är därmed det svenska förhållningssättet till religion unikt. Vad detta egentligen beror på är svårt att avgöra. Men en av anledningarna kan vara att religiösa krafter egentligen inte tar den plats i samhället som fallet ofta är i andra länder, vilket delvis kan bero på statens starka inflytande i civilsamhället. Det starka statliga sociala skyddsnätet i Sverige tränger undan icke-statliga engagemang och minskar därmed också efterfrågan i civilsamhället på kyrkor och andra organisationer, detta till skillnad från länder där statens sociala skyddsnät är svagare.
I boken Faith on the Avenue beskriver professorn i kyrko- och samhällsvetenskap vid the Lutheran Theological Seminary i Philadelphia Katie Day och fotografen Edd Conboy hur religiösa församlingar påverkar livet utmed en av de mest kyrkotäta avenyerna i USA.
På Germantown Avenue i Philadelphia har befolkningen ägnat sig åt religionsutövning i över 300 år. Mycket av det som händer utmed gatan är ett uttryck för vad Pennsylvanias grundare, entreprenören och kväkaren William Penn (1644– 1718) försökte skapa med sitt ”heliga experiment”. Experimentets syfte var att visa hur frihet, ömsesidig respekt, tolerans och individuell frihet kunde få ett samhälle att blomstra trots alla de olikheter som kan förekomma i samhället. I kolonin proklamerades religionsfrihet, vilket ledde till en massiv tillströmning av olika religiösa samfund. År 2004 fanns det 83 församlingar utmed Germantown Avenue, vilket innebär cirka 10 församlingar per varje 1,5 km. Och mellan 2004 och 2009 ökade antalet församlingar utmed Germantown Avenue från 83 till 93.
Studien som presenteras i boken granskar det religiösa livets betydelse för Philadelphias utveckling, avseende både ekonomi och socialt liv. Att avenyn kopplar samman Philadelphias fattigaste och rikaste områden med varandra innebär att studien dessutom kan bedöma religiösa församlingars inverkan på inte bara människor med varierande etnicitet och religion, utan också olika samhällsklasser.
Katie Day beskriver hur det sekulära livet och stadsbilden i en växelverkan med församlingarna påverkar och utvecklar varandra utmed Germantown Avenue. Oavsett vad församlingarna sysslar med är de beroende av det fysiska sammanhang som inverkar på deras utveckling. Den påverkas av hur den mest närliggande omgivningen ser ut. Finns det ett kafé på andra sidan gatan, eller är det en gatstump där knarklangare och köpare möts? Religionsutövningen, oavsett vad den består av, formas av sin omgivning.
Men Day påpekar samtidigt att religionsutövningen också påverkar den sekulära omgivningen. En ny engagerad församling kan höja värdet på kringliggande fastigheter eller bidra till att nya människor flyttar in och nya företag etablerar sig, eller att kriminaliteten minskar. Den växelverkan eller ömsesidiga inspiration som uppstår mellan församlingarna och deras omgivning kallar Day för ”human ecology”. Enligt henne är det människornas närvaro och vad de gör som så småningom leder till omgivningens upplevelse av att byggnaderna eller platserna blivit heliga. Vad som av sekulära medborgare upplevs som ett nytillkommet heligt inslag i kvarteret får direkta konsekvenser. Skadegörelsen avtar. Knarklangarna lämnar gathörnen eller blir frälsta under ett besök i kyrkan. Slutsatsen blir att den helighet som religiösa människor etablerar genom sina handlingar även respekteras av den sekulära omvärlden.
För föreställningen att religion alltid är resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle är Days studie en tacksam bekräftelse. Med rader av exempel visar hon hur församlingarna och deras grannskap ömsesidigt formar varandra och påpekar att församlingar inte kan utvecklas i isolering, utan att de snarare utvecklas i sambandet mellan religion och stadsliv. Församlingars behov av och vilja till att få finnas kvar i sitt sammanhang kräver av dem ständig förändring och anpassning.
Day försöker också visa hur det genom olika metoder trots allt faktiskt går att mäta församlingarnas bidrag till samhället. Hennes slutsats är att det sociala bidraget per församling och år har ett värde av 4,3 miljoner dollar, som i huvudsak kanaliseras genom tre huvudområden: utgifter i form av direkta hyror eller andrahandskontrakt, utbildningar som förskolor och daghem, och slutligen bidraget till livskvaliteten genom att de attraherar människor och företag, vilket skapar en generellt positiv inverkan på välbefinnandet och tryggheten hos människor.
Populärt
Det löser sig inte
New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?
Av någon som forskar vid Lutheran Theological Seminary kanske man inte ska förvänta sig något annat än ett entusiastiskt bekräftande av de religiösa församlingarnas betydelsefulla bidrag till samhället. Men det är ändå svårt att inte imponeras av de olika exempel som lyfts fram. Där förekommer matutdelning till behövande, musik- och konstkurser till ungdomar som inte får tillgång till detta i skolan, sjukvård i form av medicin och vacciner eller basala undersökningar för dem som inte har någon sjukförsäkring, mikrolån till dem som nekas lån av etablerade banker, arrangemang av stora festivaler som enar staden och dess olika församlingar kring viktiga samhällsfrågor. Och så vidare. Kläder samlas in, lagas och tvättas och ges till behövande. Och framför allt, kanske, har därigenom tolerans och respekt mellan de olika församlingarna utvecklats till något självklart, vilket är till stadens fördel på alla vis.
Day beskriver livet i staden med övertygande engagemang. Hennes texter följs av ett rikligt bildmaterial på olika byggnader och verksamheter som förstärker budskapet och gör boken om möjligt ännu mer lättillgänglig. Skisser och diagram ger en god överblick av hur Germantown Avenue påverkar och har påverkats av sina församlingar. Dessutom ges läsaren möjlighet att bekanta sig med några av personerna på plats genom dessas egna berättelser, intervjuer och uttalanden.
Ur ett svenskt perspektiv är det inte svårt att ganska snabbt avfärda studien som irrelevant för vårt land. Inte minst är församlingarnas framgång på Germantown Avenue till stor del ett resultat av att det sociala skyddsnätet i USA ser annorlunda ut än vad det gör i Sverige. Därmed ser också civilsamhällets förväntningar och de religiösa församlingarnas möjligheter annorlunda ut.
Icke desto mindre är nog de flesta medvetna om vilka insatser religiösa församlingar gör för dem som även i Sverige behöver en hjälp som inte tillgodoses av staten. Med tanke på hur Sverige har utvecklats under de senaste decennierna är det dessutom tydligt att tolerans mellan sekulära och religiösa grupper, samt mellan olika religiösa samfund, skulle behöva förbättras. Days bok visar att religiös tolerans inte bara är fullt möjlig om viljan finns, utan att den toleransen dessutom kan utgöra en stor tillgång för varje samhälle.
Fil dr i islamologi, leder Timbros integrationsprogram: Majoritet och mångkultur.