Den svenska arbetslösheten är en av de högsta i EU, men att bara jämföra arbetslöshet mellan länder är vanskligt. Under det senaste decenniet har arbetskraftsdeltagandet (andelen av befolkningen som antingen arbetar eller aktivt söker efter arbete) ökat stadigt. Med andra ord har andelen som står utanför arbetsmarknaden minskat och en större andel av dem som saknar arbete söker aktivt efter jobb idag.

Svensk ungdomsarbetslöshet är även den högre än i andra EU-länder. Vad beror det på? En förklaring är väsentliga skillnader mellan ländernas utbildningssystem. I exempelvis Danmark får studenter studiemedel under hela året, vilket innebär att färre studenter söker sommarjobb och därmed inte räknas som arbetslösa under vårterminen. Samtidigt ligger Sverige bland de länder som har högst arbetslöshet inom EU även om unga inte räknas in, det vill säga för gruppen 25–74 år.

En bättre förklaring till den höga arbetslösheten är istället att vi har en betydligt bredare grupp som idag deltar på arbetsmarknaden, antingen genom att arbeta eller aktivt söka efter jobb. Ett exempel är att antalet förtidspensionerade har fallit från över en halv miljon 2005 till drygt hälften 2020.

Utbudsreformerna som genomfördes av Alliansregeringen framförallt under åren 2006–2010 tycks fortfarande höja arbetskraftsdeltagandet. Antalet ”dolt arbetslösa”, ett begrepp som först introducerades i en SNS-rapport från 2006 av professorerna Lars Ljungqvist och Thomas J Sargent, har fallit kontinuerligt sedan 2005 och fortsatte ned även under förra året trots att arbetslösheten steg.

”Oavsett mätmetod är det tydligt att vissa personer har svårt att få en fast förankring på svensk arbetsmarknad.”

Socialdemokraternas mål om lägst arbetslöshet i EU till år 2020 kritiserades när det lanserades, inte minst av undertecknad. En oro var att de skulle gå tillbaka till att sänka arbetslösheten genom att ”gömma undan” arbetslösa i olika program eller förtidspension,­ något som skedde efter 90-talskrisen. Glädjande nog har det inte hänt, tvärtom har arbetskraftsdeltagandet fortsatt att öka. Nedgången i dold arbetslöshet motsvarar nästan precis det stigande arbetskraftsdeltagandet de senaste åren. Men det betyder också att det inte är helt lätt att jämföra ­svenska arbetslöshetstal över tid. Under perioden mellan 2011 och 2014 låg arbetslösheten nära 8 procent trots att det skapades 190 000 jobb under dessa år. Med konstant arbetskraftsdeltagande skulle det ha motsvarat en arbetslöshetsnedgång på 1,5 procentenhet.

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen av befolkningen som jobbar, ses därför ofta som ett bättre mått för att bedöma hur arbetsmarknaden fungerar. I USA var arbetslösheten rekordlåg före pandemin, men sysselsättningsgraden hade en bra bit kvar till nivåerna 2007. För Sverige gällde det omvända förhållandet. Sysselsättningsgraden passerade förkrisnivå år 2017 men arbetslösheten kom aldrig ner ens till 2007 års nivå.

Sverige hade också EU:s högsta sysselsättningsgrad mellan 2013 och 2018. I vissa åldersgrupper ligger vi kvar i topp, men vi har tappat förstaplatsen för huvudgruppen 15–74 år. Andelen som saknar jobb är alltså låg i Sverige jämfört med andra EU-länder, även om arbetslösheten är hög. Det kan låta kontraintuitivt, men inte alla som saknar jobb räknas som arbetslösa. Bara de som vill jobba, som aktivt söker efter arbete och som kan börja jobba i närtid räknas in i arbetslöshetstalet. Andra grupper står utanför arbetsmarknaden, till exempel studenter, hemmaföräldrar och förtidspensionerade. En förklaring till den höga svenska sysselsättningsgraden är att fler kvinnor deltar, liksom fler äldre.

Samtidigt är arbetslöshet ett viktigt mått för att bedöma tillståndet i ekonomin. Om arbetslösheten är hög finns det lediga resurser som inte kommer till användning, ett resursslöseri för både individen och samhället.

I den nationalekonomiska litteraturen delar man upp arbetslöshet i friktionsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet beror på att det tar tid för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra. Strukturell arbetslöshet däremot beror på att jobben och de arbetssökande inte passar ihop.

Idag har vi en större strukturell arbetslöshet. Det är den troliga förklaringen till att både arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har ökat, snarare än kvarvarande effekter efter finanskrisen. Sysselsättningstillväxten var otroligt stark under 10-talet, men ändå inte tillräcklig för att alla som kom ut på arbetsmarknaden skulle få jobb. Nästan 600 000 jobb tillkom mellan 2010 och 2019.

Alliansregeringen satte helt enkelt för stor tilltro till utbudsreformer. Generellt följer antalet jobb antalet individer i arbetskraften, men om det finns strukturella hinder, som till exempel höga ingångslöner, stiger den strukturella arbetslösheten när fler personer med svagare förankring söker efter men inte får jobb i lika stor utsträckning. De stora skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper talar för att så är fallet.

Jämför vi arbetslösheten inom EU för olika grupper är det tydligt att Sverige avviker med en mycket hög arbetslöshet för utrikes födda. För inrikes födda mellan 25 och 54 år har Sverige där­emot ett av de lägsta arbetslöshetstalen. I den åldersgruppen är arbetslösheten bland utrikes födda nästan sex gånger så hög som för inrikes födda.

En viktig fråga just nu är hur arbetsmarknaden kommer att se ut efter pandemin. Redan förra sommaren fanns det tydliga tecken på att arbetsmarknaden vände till det bättre, vilket den också gjorde. Återhämtningen har kommit långt och jobb skapas i snabb takt. Många tillfälliga arbeten som försvunnit inom besöksnäringen kommer tillbaka när ekonomin öppnar upp. Antalet korttidsarbetslösa hos Arbetsförmedlingen var tillbaka på förkrisnivåer i mars, vilket gör att andra kommer längre fram i kön.

Nästan 100 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen som jobbsökande i över två år. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar betydligt lägre. Sverige har EU:s lägsta andel långtidsarbetslösa enligt Eurostat. En förklaring finns i mätmetoden. Många arbetslösa går mellan korta jobb och arbetslöshet, men det är också många som rör sig in i och ut ur arbetskraften på grund av att de vid mättidpunkten inte kan eller vill börja på ett jobb de närmaste veckorna. Det kan bero på sjukdom eller familjesituation. En del av dessa kvarstår sannolikt som sökande hos Arbetsförmedlingen.

Oavsett mätmetod är det tydligt att vissa personer har svårt att få en fast förankring på svensk arbetsmarknad. Samtidigt är det viktigt att göra upp med bilden av långtidsarbetslöshet som ett permanent tillstånd. Den som har varit arbetslös i mer än ett år är inte dömd till utanförskap. Att arbetslösheten har stigit under pandemin är naturligt och betyder inte nödvändigtvis att den kommer att bita sig fast. Även långtidsarbetslöshet är konjunkturberoende, och då särskilt den mellan sex och tolv månader.

Det finns forskning som visar att arbetsgivare har större överseende med arbetslöshetsperioder i kristider. Med fiktiva jobb­ansökningar hittade svenska forskare inget stöd för att arbets­givare väljer bort någon som hade tidigare arbetslöshetsperioder i sitt cv så länge som han eller hon hade ett arbete vid söktillfället. En stark uppstuds kan således ”sudda ut” krisens påverkan för många som idag är arbetslösa.

Grupper med hög arbetslöshet får alltså inte betraktas som ”omatchbara”. Det finns få saker som är så effektiva som hög efterfrågan och en stark ekonomisk utveckling. Den utveckling som Västerbotten och Norrbotten på senare år genomgått inspirerar. Efter finanskrisen var arbetslösheten i de båda länen hög. Idag har de landets lägsta arbetslöshet. När det är brist på personal anställer företag även ”dem som inte har ett perfekt cv”. Arbetskraftsbristen var påtaglig redan i mitten av 10-talet. Den gröna trenden har gett ytterligare draghjälp.

Regionen har perfekta förutsättningar i en värld som präglas av klimatmål och fossilfri omställning. Northvolt, H2 Green Steel, Facebook och LKAB gör alla stora investeringar, men även många andra mindre investeringar i regionen leder till nyanställningar. Framgången beror mycket på de geografiska förutsättningarna, men även investeringar som gjorts under tidigare decennier i stabil och grön elförsörjning är centrala. Dessutom har lokala politiker underlättat och banat väg för etableringar med egna investeringar och smidiga tillståndsprocesser. Från ett arbetsmarknadsperspektiv är krav att söka jobb i hela landet också viktigt. Allt fler flyttar till regionen och idag betonar även arbetsmarknadsminister Nordmark att det är ”läge att flytta norrut” för att få jobb.

Vettig ekonomisk politik är således klok arbetsmarknadspolitik. Det är inte nödvändigtvis dagens jobb som ska fyllas imorgon. Nödvändiga investeringar i infrastruktur, energi och elnät bör således prioriteras högre än kickstart till hushåll som redan sparat mycket under pandemin.

Arbetslöshetsfrågan är också nära förknippad med integrationsfrågan. Kanske är det därför den flyttat ut från politikens mittpunkt. En viktig åtgärd handlar om att riva hinder som förlänger tiden till ett första jobb. Utbildning är central på lång sikt, men på kort sikt är det orealistiskt att utbilda bort arbetslösheten. Forskningen är tydlig med att utbildning är bra, men bara om vi väljer den själva. Att påtvinga arbetslösa utbildning ger däremot ofta negativa resultat.

Men även med de bästa reformerna kommer Sverige sannolikt att fortsätta ha en förhållandevis hög arbetslöshet så länge som en hög andel av dem som saknar jobb också aktivt söker efter arbete. Det är i grunden positivt att många vill arbeta. Problemet är de stora skillnaderna i arbetslöshet och sysselsättning mellan olika grupper.