Inget begrepp har betytt mer än ”utanförskapet” i de senaste tio årens politiska diskussion. Under decenniet dessförinnan stod ”vård-skola-omsorg” i centrum i flera valrörelser. En tillräckligt stor andel av väljarna kunde skrämmas från att rösta borgerligt med argumentet att ”borgarna skulle rasera välfärden” om de kom till makten.

Utanförskapet blev den murbräcka som bröt den socialdemokratiska makthegemonin och banade väg för de nya moderaterna under ledning av radarparet Reinfeldt–Borg. Detta hade knappast lyckats om det inte funnits substans bakom begreppet. Det gick att med statistik visa att utanförskapet lågt räknat omfattade nästan en miljon människor och med en bredare definition kunde man landa på över en och en halv miljon.

Vintern 2013/14 ser det ut som om ä...