Världens gång

De delar sin sändningstid mellan att spå världens undergång och desperata försök att övertyga oss om att vetenskapsmän faktiskt kommit på något som är till nytta. Det är nästan lika uppiggande som de hastiga ritter och kalla avrivningar som var de osvikliga recepten när man under min uppväxt kände sig en aning hängig.

Häromdagen var en nyhet att amatörvetenskapsmän, med hjälp av instruktionsfilmer på internätet, kan montera elektronik i levande kackerlackor som därefter går att styra med hjälp av en vanlig mobiltelefon.

Jag antar att det hörde till den kategori nyheter som ska övertyga om vetenskapens nytta.

Personligen måste jag erkänna att jag sällan upplevt ett behov av en radiostyrd kackerlacka, men man vill ogärna lägga sordin på utvecklingsoptimismen. Kanske kan man skicka ut sin kackerlacka på enklare ärenden, som att beställa portvin eller att parkera om bilen vid städnätter. Kanske kan man få den att vissla på övriga kackerlackor i bostaden, så att man kan montera in styrutrustning i dessa och skicka över dem till grannen. Kanske kan man ge den ett twitterkonto.

Det finns tvivelsutan spännande användningsområden för en radiostyrd kackerlacka, som jag inte ens anat. Men för egen del tror jag ändå att jag väntar några månader med att anamma just denna teknik. Vid det laget har den säkert utvecklats så att den går att applicera på alla enklare livsformer, såsom till exempel katter, barn och riksdagsmän. Det skulle onekligen vara till både nytta och nöje för såväl mig som min hund.

En annan nyhet från faunan är att svenska miljöåklagare önskar sig en prislista för bötesstraff om man olovligen dödar djur som tillhör hotade arter. Den östra rikshalvan har, i den manligt direkta anda som är Finlands kännetecken, konstruerat en sådan. Den som råkar trampa på en buskmus klarar sig till exempel undan med 67 euro, medan den som råkar sätta sig på en smålom tvingas skaka fram hela 1 682 euro för att köpa sig fri.

Jag är inte säker på att listor av det slaget är en god idé. När jag läser dokumentet ifråga kan jag inte låta bli att känna hur munnen vattnas. Det verkar inte orimligt med 757 euro för en sjöorre och en talltita för 17 euro låter som ett prisvärt mellanmål. En trerätters middag som börjar med lappnäbbmus, övergår i skogslämmel och avslutas med en trädpiplärka skulle inte kosta mer än 68 euro. Vill man slå på stort och istället börja med tunt skivad saimensäl, för att sedan avnjuta en tartar på fjällräv och flygekorre och till sist en större skrikörn, inbakad i sin egen äggstanning, kostar det minst 24 892 euro, beroende på vad Finland tar för äggen. Det är onekligen i klass med några av världens dyraste krogar, men jag tvivlar å andra sidan på att deras menyer bjuder på något lika exotiskt.

Det är mycket möjligt att ett juridiskt menysystem fungerar utmärkt i Finland. Men att trycka upp något som är så förvillande likt en matsedel i ansiktet på glupskare folkslag, kan bara sluta illa.

Att tacka nej till ”Brandts mustaschfladdermus” för endast 101 euro, kräver antingen ett monumentalt kulinariskt ointresse, eller en övermänsklig självbehärskning.

Den sittande regeringen började föredömligt genom att inte lägga några förslag att tala om, vad gäller något av vikt överhuvudtaget. Denna storartade och förnuftiga strategi är nu på väg att överges.

Under en bild av jublande ungdomar läser jag på sexorganisationen RFSU:s hemsida att regeringen och vänsterpartiet tänker använda skattemedel för att subventionera preventivmedel för unga. Den gräns regeringen satt är 21 år. RFSU:s förbundsordförande är positiv, men skulle hellre sett att gränsen gick vid 25 års ålder.

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Själv undrar jag om man inte borde ha sträckt sig till 40, eller 45 års ålder, om man ville ha någon effekt alls.

Det är en gammal föreställning att unga människor intresserar sig för sex, men har någon brytt sig om att kontrollera om det fortfarande stämmer? Det säger sig självt att sex var en populär sysselsättning bland unga innan det fanns mobiltelefoner och selfiepinnar, men varför skulle de ägna sig åt något så uråldrigt idag? Särskilt som varje form av kroppskontakt riskerar att sluta i åtal och krisgrupper.

Regeringens förslag kan bara leda till ökad kriminalitet. Vi kommer snart att se unga människor stå och hänga utanför apoteken, redo att mot viss ersättning köpa ut subventionerade preventivmedel till medelålders sexutövare. Så har politiken bestulit oss alla på ännu ett uns av vår värdighet.

Johan Hakelius

Skribent.

Läs vidare

Prova Axess Digital gratis i 3 månader

Få obegränsad tillgång till:

  • Alla artiklar i Axess Magasin
  • Axess Televisions programutbud
  • E-tidning
  • Nyhetsbrev

Efter provperioden kan du fortsätta din prenumeration för endast 59 kr/mån – utan bindningstid.

Ta del av erbjudandet