VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Den Kompaktare Staden är inte Den Enda Vägen.

Bostadspolitiken och stadsplaneringen har varit heta frågor länge och verkar bara bli hetare. Men det finns många inlägg i diskussionen som är mer konstruktiva än ropen på nya subventioner och massproduktion av hyresrätter. Missa till exempel inte Simon Westbergs skrift I morgon trädgårdsstäder (Västerleds trädgårdsstadsförening och Vinghästen, 2019). Den är tillkommen på initiativ av föreningens ordförande Christian Reimers, som läste Westbergs ”Vi bygger fult och fel” i Axess (5/2018), och blev inspirerad.

På 100 sidor tecknar Westberg ett alternativ till miljonprogram, villamattor och innerstadsförtätning genom påbyggnad uppåt. Hans attraktiva trädgårdsstad består av blandad låghusbebyggelse där det finns plats för butiker, torg och grönska men ändå tillräcklig täthet för att bära rimligt tät kollektivtrafik. Det låter utopiskt men fungerar både miljömässigt och ekonomiskt om bostadspolitiker och -byråkrater är beredda att tänka nytt. Den Kompaktare Staden är inte Den Enda Vägen.

Vem gör skillnad i Europaparlamentet?

eu.jpg

Idag släpptes rapporten ”På slak lina” som är en granskning av de borgerliga Europaparlamentarikerna under perioden 2014–2019. Där står bland annat:

”Statsvetare beskriver ofta Europaparlamentsvalet som ett ’andra rangens val’ eftersom såväl partierna som medierna och väljarna upplever att det är mindre som står på spel än i nationella val.” Vad är anledningarna till det?

Enligt Gunnar Hökmark, avgående Europaparlamentariker (M) som deltog i panelen, blir en sådan här granskning i sig närmast lite udda, eftersom det inte görs liknande granskningar av våra svenska riksdagsledamöter. Men det behövs kanske i ett Sverige där vi bara sätter oss in i EU-politiken när det vankas val?

Framförallt märks det på mediebevakningen i Sverige; det görs egentligen bara rapportering om och från parlamentet vart femte år – inför stundande EU-val. Vi borde bli bättre på att betrakta Europaparlamentet som vår svenska riksdag.

Transparensen i Bryssel är något att ta efter, sa Hanna Stenegren, tidigare sakkunnig hos Fredrick Federley (C) och nu själv kandidat för Centerpartiet i EU-valet. Hon tycker att det är märkligt att riksdagens tjänstemän inte får sitta med under utskottsmöten medan de flesta möten är öppna och till och med livesända inifrån Europaparlamentet.

Rapportförfattaren, Emanuel Örtengren, har under hösten 2018 och våren 2019 haft ansvar för Timbros EU-satsning ”Ett frihetligt Europa”. Ett viktigt initiativ i ett Europa-okunnigt Sverige.

Vi kanske kan börja med en mer kontinuerlig mediebevakning. För precis som Hökmark och Stenegren var ense om så borde vi bevaka den politiska utvecklingen i EU löpande, istället för att få minsta primärval i USA hårdbevakat av svenska tidningar och tv.

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.

Från konstruktiv nystart till gammalt vanligt tjuv- och rackarspel

Efter lunch i morgon ska jag gå på ett möte i regi av Folk & försvar. Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow ska berätta om innehållet i Försvarsberedningens slutrapport och partiföreträdare ska kommentera. Det blir en helt annan övning än vad de flesta hade tänkt sig, ty rapporten slutjusterades och undertecknas för ungefär en timme sedan: men inte av mer än halva Försvarsberedningen. Det blev ingen lösning fem i tolv. Rapporten backas nu bara upp av de rödgröna partierna och SD.

I morgon kommer de borgerliga ledamöterna säkert att säga sig acceptera analys och förslag men att de ändå inte kan ge legitimitet åt slutprodukten med sina underskrifter, eftersom Socialdemokraterna inte vill göra några ekonomiska åtaganden. Det kan låta bittert men är fullständigt rätt och rimligt. Är det något som svensk försvars-och säkerhetspolitik inte behöver mer av är det fagra fraser som svävar fritt över hårda politiska och ekonomiska realiteter.

Det är meningslöst att läsa upp önskelistor när tomtarna i Rosenbad har stoppat stoppat bomull i öronen.

Regeringspartierna för fram alla möjliga invändningar: det är fel att låsa sig vid en viss procentsats, höjda utgifter kräver definierad finansiering osv. Sådant är bara rökridåer. Regeringen har till exempel inte det minsta problem att acceptera enprocentsmålet för bistånd, som är helt godtyckligt och leder till att vi lassar in miljarder för svajig användning inom FN-systemet. varför skulle vi då inte kunna ha ett 1,5 procentsmål för försvaret, när Nato kräver två procent av sina medlemmar och Ryssland satsar betydligt mer än så!? Och det är knappast försvarspolitikernas ansvar att enas om rätt mix av besparingar, prioriteringar och eventuella skattehöjningar. Sverige har mig veterligen inte samlingsregering, där alla partier ska stå bakom hela politiken. Att anta budget är riksdagens sak.

Genom att statsministern uppenbarligen tar finansministerns parti mot försvarsministern (har ni hört den förut?) och vägrar att garantera den finansiering som en återupprättad föärsvarsförmåga kräver ställer han till med dubbla pinsamheter. Dels generar han å det grövsta Björn von Sydow, som har ställt upp lojalt och lett Försvarsberedningens arbete på ett utmärkt sätt, för vilket han nu belönas med en tårta i ansiktet. Dels försätter han Jök-kamraterna i Centern och Liberalerna i en högst delikat position. Jök-tanken är att de ska samarbeta med regeringen om budgetar under hela mandatperioden, men hur ska de efter dagens icke-underskrifter kunna ställa upp på framtida förslag som inte går Försvarsberedningens förslag till mötes? Ska det bli en gemensam borgerlig försvarsmotion, som Socialdemokraterna fäller ihop med SD!? Vem kan samarbeta med vem efter det?

Så lyckas Socialdemokraterna återföra försvars- och säkerhetspolitiken från konstruktiv nystarttill gammlt vanligt partipolitiskt tjuv- och rackarspel. Det gör mig inte så rasande förvånad, men det gör mig faktiskt djupt bedrövad.

 

 


Panelen

Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast