VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Låt Försvarsberedningen ägna sig åt försvaret

Sådär fem i tolv kastar försvarsminister Peter Hultqvist in en brandfackla - eller snarare en näve grus - i Försvarsberedningens (FB) redan hårt ansträngda maskineri. När han i förra veckan besökte beredningen ska han lanserat idén att den måste komma med ett förslag som är "genomförbart de inom de ekonomiska ramar som anvisas". Det är inte precis solklart vad som avses med detta, men misstanken ligger nära till hands att det handlar om att ministern vill snöpa beredningen. Regeringen ska komma med, "anvisa", en nivå på kommande försvarsanslag och ifall beredningen anser att behoven är större än så måste den tala om varifrån pengarna ska tas.

Plötsligt ska partierna i beredningen från V till SD inte bara vara överens om hur mycket det svenska försvaret behöver i tillskott utan också om helt andra budgetpolitiska prioriteringar: Ska det handla om skattehöjningar (och i så fall vilka)? Eller ska det handla om att andra sektorer får stryka på foten (polisen eller pensionärerna)? Den frågan måste förstås få svar vad det lider, men det sker rimligen i samband med att de som har ansvar för budgetpolitiken utövar detta ansvar. Om försvarsberedningen ska bli överens inte bara om försvaret utan också om budgeten är den inte längre bara en försvarsberedning utan en allmän politikberedning, och det är något helt annat

Det har kommit signaler inifrån Försvarsberedningen om att det råder god samsyn och att slutrapporten skulle kunna innebära ett betydelsefullt steg framåt i upprustningen av det så illa behandlade försvaret, även om det bara är ett steg av många som stundar. Kraven från Peter Hultqvist riskerar nu att så split mellan ledamöterna och omintetgöra dessa framgångar.

Samtidigt måste man tyvärr konstatera att det här har legat i korten hela tiden. Redan i regeringens första anvisning till beredningen i januari 2017 talas det om att FB ska redovisa "kostnader samt föreslå hur dessa ska finansieras". Damoklessvärdet har alltså hängt över FB-ordföranden Björn von Sydows huvud ända sedan uppdraget inleddes. Det var orimligt då. Det är lika orimligt nu.

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.

40384664993_533d473dd6_k.jpg

Vad övergreppet på Värmdö ridklubb egentligen säger

Igår rapporterade SVT Stockholm att en ridklubb i Värmdö kommun skakas av en mycket obehaglig händelse: en okänd man hade i helgen brutit sig in i ett stall och förgripit sig på en dräktig häst. Klubbens ordförande, hästägare och elever på ridskolan uppges alla vara tagna av händelsen.

I inslaget intervjuas även Värmdö kommuns kultur- och fritidschef som får frågan varför inte kommunen tar ansvar för krishanteringen. En djurskyddspolis säger till reportern att biologiska prover har tagits och att man hoppas på att hitta DNA som kan kopplas till gärningsmannen. Inslaget avslutas med att ordföranden förklarar att man från och med nu kommer att patrullera på nätterna för att förhindra framtida övergrepp.

Min första tanke är att polisen förhoppningsvis kommer att gripa den sjuka individ som gjort detta. Min andra tanke är att det var länge sedan jag såg ett nyhetsinslag som handlade om sexuella övergrepp som hade samma – med rätta – indignerade ton.

Jag menar att den allmänna rapporteringen om våldtäkter på senare år har blivit allt mer avtrubbad och märklig i takt med att det sexuella våldet ökat i samhället. (Paradoxalt nog, kan tyckas. Instinktivt borde ju indignationen i rapporteringen öka?).

Hur kommer det sig till exempel att poliser och andra talespersoner för myndigheter påfallande ofta känner sig manade att lyfta hur låg den statistiska risken är att bli utsatt för en våldtäkt? Och varför accepterar journalisterna så påfallande ofta myndigheternas talepunkter?

I gårdagens inslag var det däremot ingen som påpekade att det endast sker en handfull sexuella övergrepp mot hästar varje år, att överfall på hästar stadigt sjunkit de senaste tjugo åren eller att det är viktigt att inte sprida oro i samhället eller annat något annat i sammahanget irrelevant. Istället: ilska och indignation.  

Tänk om alla offer för våldtäkter kunde få samma rättfärdiga uppmärksamhet som den stackars hästen på Värmdö?

häst.jpg

Bilden på hästen har inget med artikeln att göra. Bild: Wikimedia commons.  

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.

När vetenskapen går över lik

Under det senaste året har en konflikt kring mänskliga kvarlevor blossat upp i den västsvenska museivärlden. Konflikten handlar om att det politiska organet Västarvet, som har ansvar för flera av Västra Götaland regionens museum, har beslutat om en hårdför gallring av samlingarna för att få bort mänskliga kvarlevor.

Det som frågan rör är kvarlevor från ”modern tid”, vilket innebär från 1800-talet och framåt. Frågor rörande mänskliga kvarlevor är alltid svår ur ett etiskt perspektiv, men när känslor får styra framför professionen förlorar museerna trovärdighet och vetenskapligt material kan gå förlorat.

Konflikten förs mellan de med kunskap om de museala samlingarna och de som har den beslutande makten. Västarvet har tillsammans med sina tjänstemän hamnat på kollisionskurs med de som jobbar på de nu ansatta muserna. Framförallt är det på Naturhistoriska i Göteborg som personalen har sparkat bakut efter Västarvets beslut om gallring av samlingarna. Konflikten ligger inte i själva beslutet om att det ska genomföras en gallring, sker löpande i alla typer av samlingar. Det är tillvägagångsättet där de som kan samlingarna och faktiskt har kompetens på området inte har konsulterats. Det har nu gått så långt att Naturhistoriska i Göteborg JO-anmält Västarvet för brott mot museilagen.

Det finns flera frågor som kan ställas kring denna konflikt, men en helt grundläggande är synen på etik. Går det att överhuvudtaget ha humanmaterial i samlingar? Självklart kan man komma fram till olika slutsatser, men för den som värdesätter forskning och vetenskap måste svaret vara ”ja”.

Föremål av denna karaktär måste självklart hanteras varsamt och med omsorg, det är också grunden för all modern museiverksamhet. Detta förhållningsätt tillämpas redan i hög grad på svenska museer idag. Det är därför oerhört problematiskt att den ansvariga tjänstemannen hos Västarvet verkar ha en ovetenskaplig och istället moralistisk grundsyn på humanmaterial i museala samlingar.

I en intervju med GP sa Monica Gustafsson, utvecklare vid Västarvet: ”Att ställas ut på naturhistoriskt museum är det mest förnedrande du kan utsättas för”.

Detta är Gustafssons egen åsikt och inte förvaltningens, klargör Gunilla Eliasson, Västarvets nuvarande förvaltningschef, när jag frågar henne om uttalandet. Men trots detta är ett sådant uttalande från den ansvariga tjänstemannen problematiskt och undergräver hela Västarvets trovärdighet.

Dessvärre går det att utläsa i Västarvets underlag till de beslut som tagits, att besluten inte tycks bygga på kunskap utan istället ett politiskt tyckande med identitetspolitiska förtecken. I underlaget återfinns klassiska identitetspolitiska argument som att samlingarna kan kopplas till etniska minoriteter och självfallet att motiven bakom samlingarna vid tiden var rasbiologi. Visst har det funnits rasbiologiska förtecken under perioder för dessa samlingars uppbyggnad, men det är inte det som är intressant idag. Det som är intressant är istället om samlingarna som finns ska bevaras för forskning eller ej. I underlaget skrivs att de objekt som ska utgallras saknar vetenskapligt värde, men det är ett påstående som saknar fakta.

Det är trots allt så att museum vars verksamhet ligger inom den naturvetenskapliga domänen är en oerhört viktig del för nuvarande och framtida forskning. Föremål som kan ses som oviktiga kan få en helt annan status om 15 år, ser vi tillbaka till värdet av insamlade ben för 30 år sedan och idag med DNA-teknik och andra moderna arkeologiska metoder går det fort att inse att gallring av föremål bör ske oerhört restriktivt. Det är därför helt avgörande att museiväsendet verkar efter vetenskapliga förhållningsätt och inte trendigt nonsens som identitetspolitik eller huvudlöst moralistiskt tyckande.

Det som framförts från Naturhistoriska i Göteborg är rimliga invändningar. De vill att museernas egna experter involveras mer i gallringen, det är trots allt så att de är bäst insatta i samlingarna. Dessutom vädjar man om att gallringen ska avvakta Riksantikvarieämbetets pågående arbete med att utarbeta en ny vägledning gällande just hantering och gallring av mänskliga kvarlevor som ska komma under 2020.

De politiska beslutsfattarna i Västarvet måste inse sitt identitetspolitiska villospår och återvända till ett vetenskapligt tänkande. I detta fall måste vetenskapen tillåtas att gå över lik.

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.

skeletonwood.jpg


Panelen

Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast