VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Mental upprustning nu!

cyber.jpg

Hoten mot Sverige kommer i många olika former. Foto: "WannaCry" (medithIT, Creative Commons) 

Hur ser det utländska underrättelsehotet ut mot Västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet? I en föredömligt kort och koncis rapport från tankesmedjan Frivärld konstaterar generalmajor Stefan Kristiansson (tidigare chef för militära underrättelse- och militärtjänsten, MUST) vilka länder och aktörer som bedriver underrättelseverksamhet (läs: spioneri) i syfte att försvaga riket och vad som kan göras åt det.

Innehållet är i sig inte nytt, utan är en sammanfattning av tidigare publicerade rapporter, facklitteratur och nyhetsartiklar. Det är också en av utredningens styrkor: läsaren får snabbt en överblick av hotbilden mot Sverige och hur allvarlig den faktiskt är. Den andra styrkan är författaren själv: i egenskap av tidigare MUST-chef får Kristianssons varnande ord en avsevärd tyngd.

Rapporten fokuserar främst på Ryssland och Kina, två länder som både utökat och höjt intensiteten vad gäller aktiviteter riktade mot Sverige.

(Ett sidospår som rapporten inte tar upp, men som är värt att nämna i sammanhanget: I fallet Kina är det uppenbart att Sverige fungerar som laboratorium för hur långt Pekingregimen kan gå i sina försök att misskreditera enskilda journalister och redaktioner, i syfte att tysta kritik och styra omvärldens bild av landet. Senast var det journalisten Kurdo Baksi som kinesiska ambassaden försökte utmåla som sinnessjuk (länk till ambassadens pressmeddelande här). Nya Wermlands-Tidningens politiska redaktör, Henrik L. Barvå, och Nerikes-Allehandas politiska redaktör Lars Ströman fick tidigare i år hård kritik för att ha rapporterat ”fel” om Taiwan (se sammanfattning av Jojje Olsson här). Dagens debattartikel i Dagens Industri (20/9) författad av ambassadör Gui Congyou om kinesiska turisters brottsutsatthet bör förstås som ytterligare ett led i denna kampanj.)

Metoderna för att hämta in information varierar: alltifrån traditionellt spioneri, signalspaning och kartläggning via sociala medier. Enligt SÄPO bedöms en tredjedel av Rysslands diplomater vara agenter för någon av underrättelsetjänsterna (GRU respektive SVR). Redan 2014 slog SÄPO fast att den verksamhet som Ryssland bedriver i Sverige kan ses som krigsförberedande.

För Kinas del infördes den nationella underrättelselagen 2017, som innebär att alla kinesiska medborgare och företag kan tvingas att bistå underrättelse- och säkerhetstjänsterna med information. Därav den välgrundade rädslan för att Huawei kan användas som ett redskap av regimen i Peking. Hur påverkar det här svenska företags samarbeten med kinesiska motparter?

Både Ryssland och Kina har en väl utbyggd cyberkapacitet och tvekar inte att använda den mot andra länder: i maj 2018 gjorde hackergruppen APT 28 (mer känd under namnet ”Fancy Bear”, tillhörande GRU:s sjätte direktorat) intrång i Riksidrottsförbundets system för att hämta uppgifter om dopingresultat. Tyvärr misslyckades både medier och förbundet att kalla en spade för en spade – i stället för att slå fast att Ryssland låg bakom mumlade man om ”ryska hackare” och ”starka krafter” (se Patrik Oksanens ledare). APT 10 är en kinesisk hackergrupp som arbetar på uppdrag av ministeriet för statssäkerhet (MSS) och bedöms ligga bakom operation Cloud Hopper 2016, en av de största cyberattackerna i modern tid.  

Att Sverige tillhör ett av de länder i världen som har flest forskare på universitet och högskolor med koppling till Folkets befrielsearmé (PLA) får varningsklockorna att dåna. Kinas mål är att uppnå en modern försvarsindustri oberoende av utlandet – kinesiska civilingenjörer utbildade i Sverige kan därmed komma att överföra sina kunskaper till den militära sektorn när de återvänder hem. Kristiansson ställer den rimliga frågan om det ligger i Sveriges intresse att indirekt bidra till att höja Kinas operativa förmåga med svenska skattemedel. I dag nekar USA visum till kinesiska forskare med koppling till PLA eller underrättelsetjänsten.  

Även om en del har hänt i det svenska försvarsmedvetandet sedan 2014 tydliggör rapporten att mycket arbete återstår. Redaktioner, myndigheter, företag och kommuner måste höja sitt säkerhetstänk – vilka sårbarheter finns och hur kan de täppas till? Kristiansson menar att svensk underrättelse- och säkerhetstjänst borde vara öppnare med att redovisa information om hoten mot Sverige för att på så sätt ändra medborgarnas attityder till landets säkerhet:

”Om medborgarna inte får konkret information om vilka hot som är riktade mot landet kommer inte den mentala beredskapen och säkerhetsmedvetandet att öka. Hur ska exempelvis cybersäkerheten höjas om man inte går ut med information om Cloud Hopper? 1939 inleddes det som kom att kallas Vaksamhetskampanjen med syfte att allmänheten skulle hålla tyst om allt som kunde skada landet. Symbolen för kampanjen blev En svensk tiger som på kort tid fick stort genomslag. Vi skulle behöva en motsvarande kampanj idag för att höja säkerhetsmedvetandet” (s. 11).

Kristiansson har rätt. Efter genomläsningen av rapporten står det klart att den mentala upprustningen av landet är en minst lika viktig, och förmodligen mödosammare, uppgift än den rent materiella.

Avslutningsvis: hoten mot Sverige är här och nu – inte i en avlägsen framtid.

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.  

Ro, samtid, ro!

Swedish_rowboat_3_2012.jpg

Med friska årtag mot nya positioner. Foto: Bengt Nyman (Wikipedia).

Världen har förändrats och sakta börjar denna insikt att sippra in hos partier och bättre bemedlad medelklass. Dånet från dagliga explosioner och sprängda kommunbudgetar omöjliggör i det närmaste tidigare positioner om att Sverige, egentligen, aldrig varit säkrare eller rikare.

Ett tecken i tiden är Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand, som med friska årtag ror över till andra sidan sundet i dagens krönika. Vänstern, menar Liljestrand, är oförmögen att förstå kriminalitetens orsaker och vad som krävs för att mota den. Böjelsen att kräva mer poliser och värna om brottens offer är inte heller ”konservativ” i någon egentlig mening utan snarare ett utslag av sunt förnuft.     

Självklart finns det fortfarande en hel del människor som står kvar på andra sidan stranden. Nästan alla av dem kommer tids nog att göra samma resa som Liljestrand. Men några kommer trofast att stå kvar. Det är bra.   

I egenskap av artefakter från en svunnen tid kommer de att fungera som vaxdockor på ett gammalt museum. Vill du veta hur debatten lät 2010-2014? Lägg i en femkrona och insup visdomen: ”Det finns ingen svensk kultur!” (klick) ”Volymer spelar ingen roll för integrationen!” (klick) ”Vi kan inte ställa budgetposter mot varandra…” (klick) ”Låt Anders vara Anders…. Låt Anders vara Anders…låt Anders vara Anders” (klick).

Genom att lyssna på vaxdockorna kan vi, förhoppningsvis, undvika att begå forna tiders misstag. För de som står uppställda på museet är det så klart mindre kul. Därav roddtagen.

Känslan av kontrollförlust växer

"Den som besöker Sverige märker att något har hänt", skriver den liberala ekonomiprofessorn Johanna Möllerström i dagens SvD. Hon har varit hemma i Sverige på tillfälligt besök och berättar att hon flera gånger mött människor som varnat henne för att samhället blivit farligare. "Vad som helst kan hända ... det är livsfarligt där ute", får hon höra från en snabbköpskassörska i Sundbyberg som pekar ut mot ett folktomt torg.

Samtidigt undrar TV-journalisten Janne Josefsson i DN vem som vill vara granne med "unga killar i skyddsvästar med tillgång till granater och vapen". Mångkulturen är ett hycklande söndagsbudskap, menar han. Vardagen kännetecknas av djup segregation. Våldsbrottsligheten kopplar greppet om hela stadsdelar. Vilsna politiker tar till allt starkare brösttoner men har föga aning om hur problemen ska tacklas.

Men tacklas måste de, tillägger professor Wilhelm Agrell på SvD Debatt. Läget är redan djupt problematiskt - Agrell liknar det vid en "inre väpnad konflikt" - men situationen kan mycket väl förvärras ytterligare: "Det riktigt allvarliga handlar alltså inte om läget här och nu, som är illa nog, utan om vart vi är på väg." Den inre konflikten kännetecknas av att våldströskeln sänks och att grundläggande samhällsfunktioner slås sönder. Det offentliga våldsmonopolet upphör att vara ett monopol.

Möllerström, Josefsson, Agrell: Vi talar inte precis om några övertända nättroll utan om högt kvalificerade personer, som har en självständig ställning och kan säga sitt hjärtas mening utan sidoblickar till höger och vänster. Vad de skriver skulle ha tett sig orimligt alarmistiskt för bara några år sedan - men nu gör de det oberoende av varandra på samma dag i landets ledande morgontidningar. För dem som fortfarande går omkring och inget ser är det hög tid att ansa ögonbrynen.

Jag vet inte om psykologen Maslows behovshierarki förekommer i undervisningen fortfarande men man behöver inte vara någon okritisk lärjunge till hans idéer om mer och mindre grundläggande mänskliga behov för att inse en sak: När gängbrottsligheten nått "den inre konfliktens" nivå kommer det inte att finnas utrymme för så där rasande mycket annat i det dagspolitiska. Det finns säkert en eller annan medborgare i nordvästra Svealand som är i extas över att ha fått 127 kronor i månaden i glebygdsbidrag, men jag vågar gissa att de utgör en minoritet av svenska folket. Hos de många tränger sig frågorna alltmer pockande på om hur det egentligen gick till när vi lät gangsters och klanhövdingar ta samhället som gisslan.

Försummelsen av kärnstatens mest grundläggande uppgifter har pågått länge - det är ett decennium sedan just Wilhelm Agrell kom med en bok om det nationella försvarets nedgång och fall, men bristerna i försvarspolitiken är tack och lov inte kännbara in i vardagslivets stunder på samma sätt som bristerna i det allmännas förmåga att värna lag och ordning. (Well, i alla fall inte ännu.) Brottsbekämpningens tillkortakommanden är däremot uppenbara för alla som inte gjort det till sin livsuppgift att bagatellisera ett växande problem A med hjälp av ett avtagande problem B. Det dödas numera färre än förut i fylleslagsmål, vilket är välkommet, men för den sakens skull blir det inte lättare att acceptera allt tätare nyheter om mordiska angrepp med automatvapen och handgranater. Känslan av kontrollförlust växer hos medborgarna och som Agrell skriver är den samhällshotande effekten "långt viktigare än antalet dödsoffer på årsbasis".

Om de ansvariga vill få en lyssnade publik till sina budskap om familjeveckor, värnskattesänkningar och mångmiljardsatsningar på höghastighetståg får de vackert lov att leverera en brottsbekämpande politik, som får reella effekter både på gator och torg och i människors medvetanden. Annars lär deras tal klinga för döva öron medan den där beramade populismen tar sig nya och alltmer överraskande former.


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast