VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Till historiens försvar!

Allting flyter

Att skriva sin egen historia

Dags för en motrörelse

Dags för en uppvärdering

Det nya prästerskapet

En pysande självgodhet

Ständigt närvarande

Ledare

Teragogerna ropar efter en ny Marx

Krönika

Frid på jorden

 
Axess blog
 

Bomberna smäller, Löfven pratar på

 
IMEDIA  

Årets svensk - Jena Ganman förklarar

Följer Sverige Danmark?

Tillsammans kan vi normalisera det normala

Brå: statistik över anmälda brott

 
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Veckans bok - 2019 - Ryssland utan Putin. Friare, fredligare, rättvisare
Del 15 av 22. Stig Fredrikson har bevakat både Sovjetunionen och det moderna Ryssland i årtionden under sin långa karriär som journalist på SVT och författare. I sin senaste bok ”Ryssland utan Putin: friare, fredligare och rättvisare” sammanfattar Fredrikson Putins år vid makten och redogör för varför det ryska folket förtjänar en annan ledare. Samtalet leds av Erik Thyselius.
07.30
Romanovs storheter - Del 1 av 3
Del 1 av 3. När den sextonårige Mikael Romanov tog över tronen 1613 inleddes ett över trehundraårigt styre med närmast oinskränkt makt. I denna första del får vi följa den hänsynslöse Peter den store och hans ihärdiga ansträngningar att modernisera Ryssland. Men allt var inte politik och maktkamp. Tsarfamiljen Romanov var även entusiastiska anhängare av konst och kultur.
08.30
Spelet om haven - Vem äger haven?
Haven ägs och ärvs av människan. Men det kan snart ändras när länder börjar anlita geologer för att bevisa att de är havens rättmätiga ägare. En global kamp om territorier inleds.
09.30
Storbritanniens gömda konst - Del 2 av 3: Aberdeenshire
Del 2 av 3. Haddo House ligger inbäddat i skotska Aberdeenshires natur. Det har varit hemvist åt premiärministrar och aristokrater men huserar också här några förlorade mästerverk?
10.30
De svenska historiedagarna i Helsingfors - Del 6 av 10: I nytt ljus - Ändrar forskningen vår syn på historien?
Del 6 av 10. Stockholms blodbad, drottning Kristinas abdikation och förlusten av Finland. Berömda händelser i svensk historia fortsätter att intressera och fascinera. Men tar vi till oss ny forskning eller sprider vi bara de traditionella berättelserna?
13.50
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och nutid - Del 18 av 30: Gudrun Persson
Doktor Gudrun Persson vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar om hur historien på bred front gör comeback i dagens Ryssland.
14.10
Skådespelare om Shakespeare - Del 5 av 6: Jeremy Irons om Henrikarna
Del 5 av 6. Jeremy Irons diskuterar Shakespeares historiska dramer utifrån Henrik IV och Henrik V. Han visar på skillnaderna mellan historisk verklighet och det drama som Shakespeare skapar. Han redogör för vilka källor Shakespeare använde sig av och hur han sedan förvrängde dem.
15.05
Kunglig samling bakom kulisserna - Del 3 av 4: George IV och Viktoria som samlare
Del 3 av 4. Andrew Graham-Dixon fortsätter sin genomgång av det brittiska kungahusets konstsamlingar. Det här avsnittet ägnas åt romantiken och kung Georg IV. Han var slösaktig och extravagant men som konstsamlare en av epokens mest betydelsefulla. De flamländska och holländska verken är i världsklass.
16.00
En samuraj i Vatikanen - Hasekura Tsunenagas fantastiska resa
På 1600-talet lämnade samurajen Hasekura Tsunenaga och den franciskanermunken Luis Sotelo Japan för att inleda förhandlingar med påven och den spanske kungen om öppnandet av en ny sjöfartsled till Indien. Resan skulle ta sju år. Vem var Hasekura? Och vilka egentliga motiv låg bakom hans resa?
17.00
Konsert med Die Wiener Sängerknaben - Med verk från Praetorius till Verdi
Wiens gosskör, Die Wienersängerknaben, sjunger verk från Praetorius till Verdi i denna konsert med Wienerfilharmonikerna under ledning av Franz Welser-Möst.
18.00
Ada Lovelace - Världens första programmerare - En kvinna före sin tid
I augusti 1843 kontaktade den unga grevinnan Ada Lovelace. Lord Byrons dotter, en uppfinnare. Hon hade en idé som hon ville förverkliga och var beredd att finansiera: världens första mekaniska dator som hon till och med hade skrivit ett program för. Men uppfinnaren Charles Babbage vägrade. Hade hon lyckats att få med sig honom på sina planer kunde den informationsteknologiska revolutionen ha inletts i Storbritannien under den viktorianska eran – ett århundrade före dataåldern.
19.00
Professor Sandels nya dilemman - Del 5 av 5: Integritet
Del 5 av 5. Begreppen integritet och privatliv hör till de mest debatterade. Men när kränks privatlivet? Och vad betyder egentligen privatliv?
20.00
Det sköna Skottland - Del 1 av 3: Loch Etive och Loch Maree
Del 1 av 3. Paul Murton utforskar Skottlands många vackra och historiskt betydelsefulla lochs, sjöar. I det här avsnittet vistas han i vildmarken runt Loch Etive med dess spektakulära vattenfall och dramatiska miljöer.
21.00
De framgångsrika städerna - Del 2 av 7: John Simpson
Del 2 av 7. Venedig, Florens och andra stormakter under renässans hade en tydlig identitet i sina stadsbilder. Det skapade självkänsla och stolthet. Dagens storstäder blir alltmer lika varandra, när arkitekterna ger rent hus med det förflutna och ritar byggnader i samma stil överallt. Den brittiske arkitekten John Simpson menar att arkitektutbildningen måste få ett större inslag av allmänbildning för att knyta an till varje stads historia och traditioner.
21.30
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och nutid - Del 18 av 30: Gudrun Persson
Doktor Gudrun Persson vid Totalförsvarets forskningsinstitut berättar om hur historien på bred front gör comeback i dagens Ryssland.
21.50
Onedinlinjen - säsong 3 - Del 7 av 13 - säsong 3
Del 7 av 13. Kapten Blaine är en övertygad ungkarl fram till att han träffar Mrs Darling. I den tredje omgången av Onedinlinjen fortsätter kaptenen och skeppsredaren James Onedin från Liverpool att uppleva äventyr och göra affärer på de sju haven.
22.40
Elefanterna i grottan - Varför söker sig kenyanska skogselefanter till grottor?
I maj 2016 attackerades den respekterade och kände elefantforskaren Ian Redmond oväntat av en elefanthona i Kenyas bergsskogar. Han överlevde men frågan som återstår att besvaras är: varför gick elefanten Kali till attack?
23.35
Liberalismens idéer - Del 1 av 4: Liberalismens rötter
Del 1 av 4: Talare: Svante Nordin – Liberalismens rötter, Fredrik Erixon – Liberala institutioner igår och idag, Stig-Björn Ljunggren – Var liberalerna bättre förr? Moderator: PJ Anders Linder.
00.30
Engelsbergssamtalen - Den kinesiska nationalbaletten
Västerländsk balettkonst kom på allvar till Kina först efter andra världskriget men fick snart en viktig roll, konstnärligt men också politiskt. Inspiration till att bygga upp balettverksamhet kom från Sovjetunionen, och mönster för hur det skulle gå till hämtades från dåvarande Kirovbaletten i Leningrad.
 
Under våra längre programuppehåll på Axess TV spelas en blandning av klassiska favoritstycken. Många tittare hör av sig och vill veta vad det är de lyssnar till så på allmän begäran publicerar vi nu vår tablåmusiklista här.