VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Tankar i sjukdomens tid

Om och om igen

Onda sagor i onda tider

På rättsstatens grund

Uppvaknandets tid

Vår osäkra värld

Ledare

Vår nygamla kantstötta värld

Samhälle

Bakom galler

Intervju

Det stora livspusslet

 
Axess blog
 

Amazon ≠ amazing?

Grön "dygdeterror" i Stuttgart

Sverige behöver mer än en polisreform

 
IMEDIA  

Kan symptomfria smitta?

Ministerstyrets dilemma

Peter Wolodarski om Corona

Regeringen har det yttersta ansvaret

 
Gulag – de sovjetiska koncentrationslägren – har en lång historia. Under större delen av det 20:e århundrade sändes 20 miljoner fångar dit för tvångsarbete under oftast omänskliga förhållanden. Hur och varför skapades systemet?
Brittisk historia handlar inte bara om de rika och berömda. I den här dokumentärserien får vi möta vanliga människor som levde under dramatiska tider. Bland dem: en skarprättare från Tudorepoken, en viktoriansk ”tändsticksflicka”, en stråtrövare från den Georgianska tiden och ett barn som överlevde blitzen under andra världskriget.
Kate Humble reser och lever med nomadbefolkningen i Mongolien, Nepal och Sibirien. Hur har deras liv och traditioner förändrats på grund av modernisering och ny teknik?
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Det glömda Ober Ost - En tysk koloni i Östeuropa
För de flesta är västfronten synonym med första världskriget medan striderna på östfronten tycks närmast bortglömda. Men under kriget i Östeuropa uppstod den tyska kolonin Ober Ost som helt och hållet stod under militärt styre. Denna dokumentär presenterar den ockuperade regionen med unikt arkivmaterial och nya filmsekvenser.
08.00
Att vara eller inte vara Shakespeare - Del 3 av 6 - säsong 3
Del 3 av 6. I London pågår upplopp mot invandrare. Will och hans skådespelare vill däremot hjälpa de mindre lyckligt lottade och ordnar en välgörenhetsgala som blir succé. Samtidigt skriver Will på sin pjäs Köpmannen i Venedig, men vem ska spela karaktären Shylock?
08.30
Att vara eller inte vara Shakespeare - Del 4 av 6 - säsong 3
Del 4 av 6. Will och hans vänner flyr Londondimman och Will hoppas på lite lugn och ro för att hinna skriva i Stratford. De förhoppningarna grusas dock snart. Det är bland annat förberedelserna och det vilda firandet av en stor maskeradbal som stör friden.
09.00
Neandertalarnas historia - Europas första nomader
Franska och engelska arkeologer tar med oss på en fascinerande resa där vi följer de gåtfulla neandertalarna i deras fotspår. Färden går från Kanalöarna till södra England och vidare till Tyskland och Frankrike.
10.00
Fyra kapitel ur brittisk historia - Del 3 av 4: Georgiansk tid
Del 3 av 4. Tony Robinson granskar den brittiska historien utifrån vanliga människors perspektiv. I detta avsnitt får vi bland annat ta del av hur en sjöman försökte få ihop det med en flicka från Tahiti. Vi stiftar bekantskap med en försäljare av gin som nåddes av lagens långa arm. Och så träffar vi en hungrig tjuvskytt med en listig plan.
10.45
Svenskarna och det heliga landet - Del 9: David Thurfjell
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. David Thurfjell talar om Det Heliga landet för världens mest sekulariserade.
14.00
Poeten bakom slöjan - Saudisk kvinna ställer upp i arabvärldens största poesitävling
Saudiska Hissa Hilal deltar i tv-programmet ”Million's Poet”, arabvärldens största poesitävling dominerad av män. Som första kvinna når hon finalen och kritiserar i sina poem - i direktsändning inför 75 miljoner tittare - det patriarkala arabiska samhället. Vi får aldrig se Hissa Halils ansikte. Det är, liksom hela hennes övriga kropp, täckt och hennes man bestämmer allt. Hur blev hon poet och hur vågade hon gå upp på scenen och riskera sitt liv?
15.00
Det vilda Europa - Del 2 av 4: Livet på fälten
Del 2 av 4. Den franska landsbygden har ett rikt och varierat djurliv. Men när skördetiden kommer står existensen på spel för fasanen. Och hur lyckas rävar, igelkottar och kaniner överleva i en miljö som kläms mellan jordbrukets och ekologins krav?
16.00
Svenskarna och det heliga landet - Del 9: David Thurfjell
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. David Thurfjell talar om Det Heliga landet för världens mest sekulariserade.
16.20
Veckans bok - Historien om New York
Del 7 av 22. Författaren Henrik Berggren växte upp på Manhattan. I ”Historien om New York” skildrar han initierat och personligt en trolös stad, som genom århundraden omskapar sig själv och sina relationer till världen. Henrik Berggren intervjuas av Gunilla Kindstrand.
16.50
Engelskans olika världar - Del 1 av 3: Hur blev engelskan ett världsspråk?
Del 1 av 3. Engelskans globala frammarsch väcker frågor om kulturell identitet och det brittiska koloniala arvets påverkan. I Indien talas det av politiker och byråkrater medan bilden är mer komplicerad i Sydafrika. Samtidigt har andra språk påverkat engelskans utveckling.
17.20
Onedinlinjen - säsong 3 - Del 5 av 13 - säsong 3
Del 5 av 13. James hamnar i öppen konflikt med Samuel Plimsoll.
18.10
De svenska historiedagarna i Helsingfors - Del 5 av 10: Erövringen av Amerika
Del 5 av 10. Från historieundervisningen har de flesta fått med sig en bild av erövringen av Amerika som är helt igenom negativ. Det här föredraget frågar vad som egentligen hände och hur det var möjligt att en handfull spanjorer kunde erövra ett så enormt landområde.
19.00
Ombytta roller - säsong 3 - Säsong 3 - Del 5 av 7
Del 5 av 7. Richard vill göra affär med ägaren till ett kosmetikaföretag. För att slippa hennes närmanden låtsas han vara gift med Audrey.
19.30
Ombytta roller - säsong 3 - Säsong 3 - Del 6 av 7
Del 6 av 7. När Richard är borta från herrgården försöker några av hans styrelseledamöter ta över företaget. Men Audrey får nys om saken och tar hjälp av sin inflytelserike farbror, Grevil Hartley.
20.00
Kustarkeologerna - Del 1 av 3: Northumberland
Kustarkeologerna Tori och Alex följer Northumberlands kustlinje. De undersöker den tragiska historien bakom en fransk fiskebåts förlisning 1913 och upptäcker ett samhälle som blomstrade under medeltiden.
21.00
John Ford - Mannen som skapade legenden om USA
John Ford var mycket mer än en regissör av westernfilmer. I över 150 filmer skildrade han amerikanska myter, heroiska figurer, utopier och brustna förhoppningar.
22.00
Gulag - Livet i de sovjetiska lägren - Del 3 av 3
Del 3 av 3. Efter Josef Stalins död och Nikita Chrusjtjovs avslöjanden om hans terror började Gulag-lägren gradvis tömmas på fångar. När Aleksandr Solzjenitsyns Gulagarkipelagen publicerades 1973 blev omvärlden slutligen medveten om de sovjetiska fånglägren och vad som hade pågått där. Men efter kommunismens fall vill ryska makthavare vända blad. Spåren från Gulag försvann efter hand från landskap och minne.
23.00
Slaget om månen - Del 2 av 2
Del 2 av 2. Under 1960-talet gjorde USA en totalsatsning för att infria president Kennedys löfte om att sända en man till månen. Den 20 juli blev Neil Armstrong den första människan att gå på månen.
00.00
Madrigaler a cappella - Ensemblen amarcord sjunger renässansmusik
Den tyska manskören amarcord spelade in en rad renässanssånger i den vackra italienska Villa Godi, byggs av Andrea Palladio år 1542. De ackompanjeras i vissa stycken av Hille Perl på gamba, Lee Santana på teord och gitarr samt Michael Metzler på slagverk.
 
Historien bakom det unika hantverket.
Detta är ett kultur- och religionshistoriskt seminarium, om svenskarnas relation till det Heliga landet, från vikingatiden fram till 1900-talet. Inspelat i Jerusalem 17-18 februari 2020.
Axess magasins chefredaktör PJ Anders Linder leder ett samtal kring ett ämne som tas upp i senaste numret av tidningen.