Svenska barnläkarföreningen och Karolinska institutet varnar för skärmar i skola och förskola. ”Den svenska skolan har problem redan som det är. Att då lägga till den ytterligare försämring som digitalisering riskerar att leda till kan få allvarliga konsekvenser”, säger professor Torkel Klingberg till Dagens Nyheter.

Små barn utvecklar sitt språk och sina hjärnor bäst genom att leka tillsammans och i skolan är det ska man läsa riktiga böcker. Att surfa runt på skärmar leder till ytlighet i såväl kunskaper som arbetssätt. Självklart kan digitala hjälpmedel vara till god nytta för äldre barn om de används på ett aktivt och genomtänkt sätt, men att ersätta riktig bokläsning med skärmskummande är ingen annat än rena fördärvet.

”Att surfa runt på skärmar leder till ytlighet i såväl kunskaper som arbetssätt.”

Författaren Alex Schulman framför sällan uppfattningar som jag delar, men man får ta vara på tillfällena och i sin senaste krönika slår han huvudet på spiken. Hans beskrivningen av hur ett barn som ska förbereda sig inför prov lämnas utan böcker och sammanhang och förväntas klara sig med googling av svaren på lösryckta instuderingsfrågor är lika bisarr som hjärtskärande.

I senaste numret av Fokus skrev jag att det är dags att tillsätta en analogiseringskommission med uppdrag att verka för riktiga böcker, skrivning för hand och annat angeläget som stjärnögda utbildningsbyråkrater tycker är hopplöst gammaldags och mossigt. Det var ett skämtsamt sätt att varna för en olycklig utveckling, men jag börjar undra om inte förslaget har en hel del som verkligen talar för sig. När regeringen rekryterar ny generaldirektör för Skolverket tycker jag gott att man kan fråga tilltänkta kandidater vad de tycker om idén.

Avslutningsvis tar jag mig friheten att citera vad skrev i en artikel i Axess magasin i fjol:

Mitt första riktiga sommarjobb var på skolstyrelsens läromedelslager i Värnamo. I dess källarlokal tillbringade jag och en kamrat det mesta av ett par långa lov med att hantera skolböcker för kommande läsår. Vi tog emot leveranser från förlagen, packade upp kartongerna, stämde av mot beställningar och följesedlar, fördelade exemplaren på rektorsområden och skolor och packade dem i nya lådor.

Under några avslutande augustidagar kom vi så upp ur källaren, blinkande mot dagsljuset, för att åka runt i kommunen i lastbil och lämna ut böckerna som eleverna skulle få. Värnamo är ingen av rikets större städer och var det inte då heller, men det här arbetet tog alltså nästan tjugo manveckor i anspråk.

Varje elev fick minst en ny bok i varje ämne i varje årskurs och det kunde handla om betydligt mer än så: läseböcker, arbetsböcker, böcker med diagnostiska prov. Kontrasten kunde inte vara större till dagens skolmiljöer, där egna böcker i så hög grad har ersatts av sladdriga utskrifter, läsplattor, länkar till hemsidor och kantstötta klassuppsättningar som eleverna inte får anteckna i.

Det hela var förstås överdådigt. Långt ifrån alla sparade sina böcker i religion, geografi och kemi att ha som framtida referensverk utan enorma mängder tryckt material gick i soporna när läsåren tog slut. Å andra sidan fick alla, även de som kom från hem med bara prydnadssaker i bokhyllorna, chans att spara på sådant som hade väckt deras intresse eller kanske skulle göra det någon gång framöver. Föräldrarna må ha sett det som en underlighet eller extravagans att köpa böcker men att behålla vad man hade fått var en annan femma.

Fast ännu viktigare för de unga var att man lär sig mer när man läser i bok och skriver för hand. Öga, hand och minne samspelar och kunskapen får stadigare fäste. Den som bryr sig om ämneskunskap bör också bry sig om böcker i skolan och jag skulle säga att rejäla läroböcker är ännu mer angeläget än de så omdiskuterade skolbiblioteken hur värdefulla dessa än är. Eleverna behöver inte förses med samma kvantiteter som den gången när folkhemmets resurser tycktes outtömliga, men böckerna kan gott vara så många att den som går ut gymnasiet har haft chans att bygga ett litet bibliotek. Det kostar pengar, förvisso, men det gör paddor och programvara också.