Även om CDU noterar rekordnivåer kring 34–37 procent i opinionen innehåller 2021 flera stora utmaningar för partiet. Viktigaste frågan är vem som kommer att efterträda Annegret Kramp-Karrenbauer. Blir det Armin Laschet, Norbert Röttgen eller Friedrich Merz? Vidare: kommer CDU:s nästa partiledare också göra anspråk på kanslerposten? Det är inte självklart. Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) ligger långt före de ovan nämnda kandidaterna när tyskarna svarar på frågan vem de helst vill se som nästa förbundskansler. Vad Söder själv vill vet vi ännu inte.

Om knappt två veckor (15–16 januari) går CDU:s digitala partidag av stapeln. Då ska en ny ordförande väljas. Men den digitala plattformen som ska användas vid omröstningen är inte juridiskt bindande, varför alla 1001 delegater omedelbart kommer att få en poströst skickad till sig för påskrift. Den 22 januari kommer slutresultatet att presenteras i Konrad Adenauerhuset i Berlin (CDU:s partihögkvarter). Delegaterna kan i teorin ändra sig vad gäller valet av kandidat fram till dess att poströsten är inskickad. Om den första valomgången på partidagen blir mycket jämn kan rösträkningen 22 januari därför bli extra spännande om det visar sig att någon eller några kandidater valt att ändra sig (även om det nog får ses som mindre troligt).  

”Oavsett vem som blir nästa ledare för CDU och nästa förbundskansler kommer denne ha en svår uppgift framför sig.”

På partistämman kommer Angela Merkel att hålla tal. Donald Tusk likaså. Samt Markus Söder. Är det då vi äntligen får veta om han tänker aspirera på kanslerposten? Spekulationerna är många. Signalerna, just nu, från både CDU och CSU är dock att ”kanslerfrågan” (”die K-Frage”) inte ska stressas fram. Alla tre kandidater till partiledarposten (Merz var senast ut) har offentligt sagt att de inte prompt måste bli förbundskansler, vilket är en direkt följd av Söders popularitet (Die Welt 28/12).

Kanske får vi vänta ända tills efter de första delstatsvalen i mars innan CDU och CSU kommer överens om vem ska bli kanslerkandidat (Merkur 28/12). 2021 är ett så kallat supervalår, med val i sex delstater utöver förbundsdagsvalet 26 september. Först ut är Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz (14/3), följt av Thüringen (25/4), Sachsen-Anhalt (6/5) och slutligen Mecklenburg-Vorpommern samt Berlin (båda 26/9). Varje delstatsval – borträknat de två sistnämnda eftersom de sker samma dag som förbundsdagsvalet – kommer att tolkas som värdemätare för CDU inför det nationella valet. Slutsatserna från valen i mars kommer att spela roll för vem som tillslut anses bäst lämpad att vara kanslerkandidat (om nu inte ett besked skulle komma dessförinnan).

Oavsett vem som blir nästa ledare för CDU och nästa förbundskansler kommer denne ha en svår uppgift framför sig. Coronapandemins ekonomiska, sociala och geopolitiska följder kommer att bli kännbara på riktigt från och med nu och kommande decennium. Hur kan Tyskland, som är dragloket i den europeiska ekonomin, komma starkare ut på andra sidan krisen? Förra året sjösattes det ena krispaketet efter det andra, men ytterst litet presenterades i reformväg.

Det är inte hållbart.