SvD/Novus har ställt frågan i en färsk mätning och får fram ett fascinerande resultat.

Novus har frågat ett representativt urval svenskar om de instämmer i påståendet ”det viktigaste är inte om Sverige minskar sina utsläpp – det viktigaste är att Kina gör det”.

Detta är egentligen inte en värderingsfråga utan en kunskapsfråga. Under 2021 släppte Kina ut ca 12 500 miljoner ton koldioxid, medan Sverige stod för 39 miljoner ton. De kinesiska utsläppen var alltså 320 gånger större än de svenska. Kina stod för en tredjedel av de globala CO2-utsläppen, Sverige för ungefär en promille. Det är inte heller så att den kinesiska koldioxiden har andra egenskaper än den svenska eller europeiska: att den är mindre farlig och bara berör kineser eller det kinesiska närområdet. Ett ton är ett ton och atmosfären känner inga gränser.

Om man svarar ”håller inte med” på Novus fråga är man antingen chockerande okunnig om hur världen är beskaffad eller så anser att man att klimatpolitik handlar om någonting annat än att motverka klimatförändringar: att visa sig duktig och erövra nationell prestige. Det är viktigare med sänkningar i Sverige därför att det ger vårt land ära och ryktbarhet på den internationella scenen, medan kinesiska sänkningar inte är till någon speciell glädje för oss.

Intressant nog visar det sig att de rödgröna partiernas sympatisörer i denna fråga är betydligt mer nationalistiska än Tidöpartiernas anhängare i allmänhet och SD/M-väljarna i synnerhet. Hela 92 procent av SD:s och 87 procent av Moderaternas väljare anser att kinesiska sänkningar är viktigare än svenska, medan endast 57 procent av oppositionens sympatisörer håller med om frågans budskap.

Innan SD-företrädare blir allt för sturska över sina väljares vetenskapliga och internationella sinnelag bör de dock noterat att SD-väljarna är minst benägna av alla väljare att se regeringens och EU:s insatser som betydelsefulla för att hindra klimatförändringarna. Här finns plötsligt en tydlig kontrast till M-väljarna av vilka 80 procent tycker att EU-politiken är betydelsefull.

Hårdraget kan man i och för sig hävda att ansträngningar för att begränsa det svenska promillebidraget till växthusgasutsläppen matematiskt sett är försumbart och EU:s (7,3 procent av totalen) av måttlig betydelse. Men man kommer inte ifrån att alla insatser spelar viss roll och att det verkar bättre att ta aktiv del – på ett rimligt och genomtänkt sätt – i en omställningsprocess som hela världen behöver gå igenom. Hos SD-väljarna finns litet för mycket av attityden att det där får andra fixa, det angår inte oss. Regeringspartiernas folk har en bättre mix av problembild, var lösningarna ligger och beredvillighet att ta ansvar.

Men att svenska minskningar skulle vara viktigare än kinesiska är faktiskt en rent förbluffande uppfattning.