Fortsatt intolerant på amerikanska college
Det har gått tio år sedan ”peak pk”, skrev Saga Cavallin nyligen i Dagens Nyheter (11/9).
Tyvärr verkar ingen ha informerat amerikanska collegestudenter om saken.
I dagarna publicerade Foundation for Individual Rights and Expression (FIRE) sin fjärde granskning yttrandefriheten vid college i USA. Cirka 55 000 studenter vid 254 skolor har tillfrågats med hjälp av undersökningsföretaget College Pulse. FIRE är en stiftelse, baserad i Philadelphia, som verkar för att ”försvara och upprätthålla” yttrandefrihet och tankefrihet i USA. Information finns att läsa på thefire.org (inklusive om hur den aktuella studien har genomförts).
Resultaten är inte precis upplyftande.
Mer än hälften av studenterna säger sig vara oroliga för att de råka illa ut bara därför att någon missförstår vad de har sagt. En fjärdedel undviker att säga vad de tycker i samband med undervisning. En fjärdedel säger att de har blivit mer benägna till självcensur sedan de började sina studier.
Studenter med värderingar till höger (”conservative”) är dels betydligt färre än de som har värderingar till vänster (”liberal”), dels betydligt mer benägna att hålla tillbaka i klassrumssituationer eller samtal med lärare och andra studenter. Att diskussionsklimatet på ett college uppfattas som öppet beror i vissa fall helt enkelt på att ett överväldigande flertal står bakom samma radikala värderingar.
”Besked om att peak pk har passerats får tills vidare tas med en stor nypa salt”
Det mest uppseendeväckande resultatet gäller inställningen till att försöka stoppa kontroversiella föredragshållare från att framträda. Att gasta och skrika så att föreläsaren inte kan komma till tals tycker 63 procent av studenterna kan vara acceptabelt. Motsvarande andel som tycker att kan vara i sin ordning att hindra studenter att gå och lyssna på en talare ligger på 45 procent. Andelen som tycker att det i vissa fall kan vara rätt att ta till våld för att hindra ett framträdande ligger på 27 procent, vilket är en ökning (!) med sju procentenheter sedan fjolårets mätning.
FIRE-rapporten väger samman ett antal indikatorer, studenters uppfattning såväl som faktiska händelser och regelverk, för att få fram indextal och en rankning. Enligt denna finns det bästa diskussionsklimatet på Michigan Technological University i Houghton, Michigan. Tvåa är Auburn University i Alabama, trea University of New Hampshire och fyra Oregon State University. Dessa fyra är de enda som belönas med betyget ”good” i mätningen. Redan femman får nöja sig med ”above average”.
I botten av listan hittar man flera prestigeuniversitet, till exempel Georgetown på plats 245 och Ivy League-skolan University of Pennsylvania på plats 247. Allra sist kommer Harvard, som får indextalet 0,0 och betyget ”abysmal” efter disciplinförfaranden mot ett flertal oliktänkande professorer.
Allmänt sett är det stora delstatliga universitet som ligger i topp och privata prestigeinstitutioner som ligger i botten, vilket stämmer till eftertanke. Här skulle man gärna sett en litet fylligare analys från FIREs sida.
Man kan ha alla möjliga metodologiska synpunkter , inte minst när det gäller kriterierna som ger Harvard dess bottenlöst usla betyg, men jag har mycket svårt att se att det rubbar helhetsbilden. Det må finnas enskilda exempel på att den amerikanska universitetskulturen håller på att skärpa ihop sig, men det är mycket långt till ett önskvärt läge. Besked om att peak pk har passerats får tills vidare tas med en stor nypa salt.
Senior rådgivare i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.