Läsning i väntan på krisen
”Gråzon” är det senaste tillskottet i tankesmedjans Frivärlds utgivning. Ett passande projekt i tiden när Sverige ska rusta upp totalförsvaret igen. Vilka hot och brister måste vi stå upp mot i samhället? Vilket ansvar ligger på var och en respektive på varje samhällsviktig verksamhet?
Fokus ligger framförallt på det digitala. I varje kapitelbidrag ges fördjupning och analys om informationspåverkan, cyberhot och digitala brister i vårt högteknologiska land.
Först ut är Gunnar Hökmarks inledande kapitel ”Den grå zonen” där han guidar oss genom en historik över vår säkerhetspolitik och hur den utvecklats sida vid sida med bland annat neutralitetspolitik, Europas delning och svensk internationalisering. Iran, Ryssland och Kina är länder vi bör hålla ögonen på – och som också tycks hålla ögonen på oss.
Om övriga kapitel främst diskuterar och analyserar själva utvecklingen, vad som skett och varför vi står där vi står, diskuterar Annika Nordgren Christensen kanske något av det allra viktigaste: planeringen inför hot och kriser. Var hamnar tyngdpunkten i de förberedelser och investeringar som samhället ska göra?
Vi behöver bättre krisberedskap. Beslutsfattare behöver träna på att fatta beslut om svåra prioriteringar. Vid sidan av en resursstark underrättelse- och säkerhetstjänst med internationella samarbeten behövs också vilja och förmåga hos näringsliv och god samverkan mellan myndigheter.
Som en logisk följd kommer därefter Henrik Sundboms kapitel ”Informationspåverkan – näringslivet som mål och medel”. För vad kan hända när kinesiska företag stängs ute från utbyggnaden av Sveriges 5G-nät? Vi ser nu problematiska konflikter för svenska företag i Kina. Här syns just vikten av ett fungerande totalförsvar där näringslivet spelar en allt större roll. Mer medvetenhet och strategi om vad som kan och bör göras.
Katarina Tracz pekar i sitt kapitel på det svenska föredömet inom digital utveckling. Vi är på många sätt först, men tyvärr inte bäst och starkast, eftersom våra säkerhetsrutiner inte hängt med. Istället är vi något av ett högriskland i form av utsatthet inför cyberhot.
Sist stolpar Patrik Oksanen tydligt upp punktlistor om vad påverkansoperationer är och vad som bör göras för att förhindra sådant. Just medvetandegörandet som Gråzon hjälper till med för beslutsfattare, myndigheter, näringsliv och enskilda samhällsmedborgare är en viktig poäng. Använd Gråzon som en handbok i hur du ska förbereda dig och hur vi bör förbereda vårt land. Den är upplysande och relevant för en verklighet som ibland står alltför naiv inför vår omvärlds hot och brister.
Redaktionssekreterare i Axess.