Men hur kan detta komma sig? När vi äntligen ser ljuset i tunneln – och vaccineringen kan möjliggöra en väg ut ur viruspandemin som hållit oss i ett hårt grepp i över ett års tid – då borde inte vaccinmotstånd finnas, kan man tycka.

Tankesmedjan Frivärld har just släppt ”Vaccinkampen: så sprids desinformationen om caoronavaccinet” av Jesper Lehto. I den har Lehto gått igenom ett antal rapporter och vetenskapliga studier från både nationell och internationell nyhetsrapportering för att öka kunskapen om ämnet. Vilka är aktörerna som sprider felaktigheter och desinformation om coronaviruset? Vilka är deras metoder?

Briefingen är ett viktigt bidrag till att försöka förstå och motverka spridningen av desinformation. Bland de tongivande aktörerna i Sverige återfinns flera inom så kallad alternativ hälsa – med syfte att kunna sälja mer av sina egna alternativa produkter.

Om man ser utanför landets gränser är det främst Ryssland och Kina som systematiskt koordinerar kampanjer (genom statliga medieföretag) för att underminera andra vaccin och främja egna. I Rysslands fall handlar det om Sputnik V, som inte godkänts av EU ännu, men ändå sålts i miljoner doser till bland annat Ungern.

I Kina har spridningen av desinformation intensifierats under coronapandemin. Syftet är att sprida misstro och skada förtroendet för västerländska vaccin.

Som Frivärld pekar på är gruppen som sprider felaktigheter om coronavaccinet inte homogen, vilket kan göra det svårare att värja sig eftersom det skapar förvirring och skepsis.

Precis som Lehtos bidrag i debatten finns det andra som genom forskning och studier försöker belysa fördelarna med vaccin och motverka desinformationen. En ledande sådan aktör är den amerikanska forskaren Heidi J Larson som har skrivit boken Stuck. Den bygger till stor del på de studier hon gjort under arbetet med det egna initiativet ”Vaccine Confidence Project”. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram, baserat i London School of Hygiene & Tropical Medicine, som har till syfte att stärka världens förtroende för vaccin. Man kan läsa mer om hennes forskning och boken i ”En förtroendefråga” av Tommy Gunnarsson (Axess nr 1/2021).

Så varför sprids vaccinskepsis när vi verkligen vill bli av med pandemin?

Enligt Stuck kan det kraftiga vaccinmotståndet koppas till politisk populism och extremism. De som röstar populistiskt och har stor misstro mot det etablerade samhället är också mer sannolikt vaccinmotståndare. Vaccinmotståndet tycks med andra ord vara tecken i tiden och följa populismens strömningar tillsammans med statliga aktörers desinformation. Detta bekräftas också i ”Vaccinkampen” där Lehto skriver att ”det finns en global trend där denna typ av anti-coronarörelse, med sitt delvis konspiratoriska budskap, lockar till sig högerextremister. Detta har exempelvis varit vanligt förekommande i Tyskland – och den senaste demonstrationen i Stockholm kan vara ett tecken på att sådana tendenser även finns i Sverige.”

Frivärld gör en viktig insats som informerar om vaccinmotståndet. Förhoppningsvis kan initiativ som detta och Larsons forskning bidra till att minska den skadliga utvecklingen. För i kampen mot ett dödligt virus som covid-19 och andra stora sjukdomar i många länder borde det överhuvudtaget inte finnas för- eller emot-sidor.