Det är värre på andra håll i Europa där man länge har gjort sig beroende av Ryssland. Mer än hälften av EU:s totala energibehov kommer via import och Ryssland försörjer EU med 30 procent av råoljan, 40 procent av den importerade naturgasen och hälften av kolimporten.

Handel är oftast bra för att bevara freden och friheten. Men de ryska energiaffärerna är en integrerad del av landets maktspel. Insikten om detta har fått ett helt nytt genomslag efter Rysslands invasion av Ukraina, vilket har lett till ett ökat intresse för inte minst kärnkraft. Storbritannien överväger till exempel att starta sju nya kärnkraftverk. Frankrikes president Emmanuel Macron hade bestämt sig för mer kärnkraft redan före invasionen.

”Vi ska inte sätta oss i en båt som drivs av vad Vladimir Putin har lust att sälja.”

Ellen Gustafsson är miljö- och klimatansvarig på Timbro och skriver bra i Dagens industri (25/3). ”De politiska hinder som står i vägen för ny kärnkraft har länge varit ett hot mot vår energiförsörjning. Numera är de också ett säkerhetspolitiskt hot.”

Gröna politiker är förstås emot. ”Det är ofattbart att flera partier lyfter frågan om att satsa på ny kärnkraft”, skriver EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP). Hennes argument mot kärnkraft är att vi inte behöver den eftersom vi har vindkraft och solenergi samt att det finns faror (läs Fukushima-olyckan).

Nej, kärnkraft är inte helt riskfritt. Olyckor kan alltid hända och radioaktivt avfall måste hanteras med största omsorgsfullhet. Men vi behöver forskning och utveckling på kärnenergiområdet för det är ett rent, kraftfullt och långsiktigt energialternativ att luta sig mot när det är mulet och vinden inte blåser. Frågan om slutförvaring av använt kärnbränsle har länge varit omdiskuterad. Därför är det glädjande att regeringen sedan den 27 januari i år har beslutat att ge SKB – som arbetat med forskning och teknikutveckling kring detta i över 40 års tid – tillstånd att bygga slutförvar.

Det är som bekant bäst att inte lägga alla ägg i samma korg. Inte minst när det kommer till energiförsörjning. Vi behöver få energi från flera källor och ha en robust och kontinuerlig produktion i grunden. I motsats till Sverige saknar många europeiska länder möjlighet att bygga ut vattenkraft och då återstår bara fossila bränslen som alternativ till kärnenergi när det gäller försörjningen av baskraft. Hur grönt är det?

Över hela Europa behövs förnyelse på energiområdet, för det har blivit tragiskt tydligt den här våren att vi inte ska göra som Tyskland och sätta oss i en båt som drivs av vad Vladimir Putin har lust att sälja. För den trygga energiförsörjningens skull – men också för att slippa att medverka i den finansiering av Rysslands krig som gas- och oljeköpen innebär.