Det är en framtidstro för mänskligheten och vidare utforskning av rymden, säger Nasa (Sveriges Radio 7/9). En del upplever nog att det kan kännas lite ”gjort” att åka till månen. Men det finns ständigt nya saker att upptäcka och undersöka. Det har forskningen visat länge, men även utanför forskningsfältet tar rymden en allt större plats.

Sverige vill gärna bli erkänt som rymdnation och våra mer ödsliga delar i norr har blivit en styrka. Vi har i början av året invigt Spaceport Esrange i Kiruna i samband med EU-ordförandeskapet. Och flygvapnets rymdchef Ella Carlsson säger att Försvarsmakten har påbörjat en studie där de undersöker möjligheterna att med stridsflygplanet Jas 39 Gripen kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana vid behov.

”Fler ’vanliga’ människor kommer att bege sig ut som turister i rymden.”

I teveserier som ”For All Mankind” (en alternativ historieskrivning där rymdkapplöpningen aldrig tog slut) och ”The Morning Show” (ett drama om en amerikansk nyhetsredaktion) följer vi rymdutvecklingen från första parkett. I den senare nämnda inleds nya säsongen med att en Elon Musk-liknande miljardär skickar upp en välkänd journalist i rymden för att fler ska få upp ögonen för hans företag. I verkligheten arbetar också Musk (och andra miljardärer som Jeff Bezos och Richard Branson) på att utveckla rymdresandet.

Men varför strävar vi ut mot rymden?

Enligt Maria Küchen, som skrev om ”Litteraturens dragningskraft” i Axess nr 3 i år, och Håkan Lindgren, ”Vi blickar ut”, så är det existentiellt. Vi söker efter mening – även där den kanske inte finns – och vill råda bot på vår ensamhet. Det outforskade kittlar, men vi vill få svar! Denna nyfikenhet torde vara en bra drivkraft för fortsatt vital forskning i framtiden.

Även på andra områden ser vi rymden ta plats på jorden. Karl Johan Tegnér och Rikard Molander har skrivit rapporten ”Vad hände med rymdturismen?” på Kairos Future Club. De konstaterar att det på kort sikt inte blir många rymdturister, eftersom det är så pass dyrt. Richard Bransons Virgin Galactic kallas ”lågprisalternativ” och där går en tur på en halv miljon dollar per passagerare. Men allteftersom tiden går, nya innovationer skapas och konkurrensen ökar så kommer priserna att sjunka och fler ”vanliga” människor kommer att bege sig ut som turister i rymden.

Magnus Ivarsson, fil dr i geologi som sedan disputationen 2008 forskat inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet, har nyligen gett ut boken Exit Jorden. Om livets förutsättningar i rymden (Natur & Kultur 2023). Han ger en kittlande utblick mot rymden och skriver ”för dig som också håller drömmen om rymden vid liv, du som har fascinationen men samtidigt står stadigt med båda fötterna på jorden”. Och vi verkar vara många som trivs i den ”fiktiva rymddräkten”, som han poetiskt nog skriver i förordet till boken. Det är mycket som blir både poetiskt och lite lätt abstrakt kring rymden. Men det finns också konkreta fördelar för oss.

Cecilia Hertz är industridesigner nischad på rymden. Hon har skrivit Rymden och allt den har att lära oss (Pug förlag 2019). Hennes designer för livet ute i rymden går även att applicera på livet på jorden. De extra lätta kläderna, metallerna och den frystorkade, effektivt förpackade maten kan få goda användningstillfällen i både freds- och krigstid. Det senare går Sandra Lindström närmare in på i ”När rymdkriget kommer”. Där framkommer nyttan vi har och kan få av satelliterna. Inte minst har ”kriget i Ukraina har visat hur viktigt det är för befolkningen att kunna kommunicera med omvärlden via satellitkommunikation”, skriver Lindström.

Och finns det inte många tillfällen man bara vill vända blicken bort från vår omvärld och få drömma vidare? Bortom den ondska och orättvisa som utspelar sig i Ukraina, i Israel och på många andra platser just nu på vår hatälskade hemplanet.

—

Nyfiken på mer om rymden? Se Moa Persson, doktor i rymdfysik, berätta om sin forskning om Venus i ”Förklara din forskning” från 2021.