Är det verkligen i tider av kris vi ska unna oss grädde på moset, Iréne Svenonius?        Foto: Emilia Öije

Under onsdagen meddelades att Region Stockholm ska inrätta en gåvofond. Till fonden ska företag och privatpersoner kunna donera pengar som regionen ges möjlighet att använda till kostnader knutna till den pågående epidemin.

Donationerna ska i första hand gå till inköp av medicinsk utrustning, inventarier och läkemedel. Samtidigt är det just denna typ av extra kostnader kopplade till Corona-pandemin som staten ersätter regionerna för. Finansminister Magdalena Andersson har förtydligat just detta; att det inte finns ett tak för hur mycket ersättning regionerna kan få, utan alla merkostnader kommer att kompenseras till fullo av staten. 

Finansregionråd Iréne Svenonius framhåller själv att dessa pengar tillkommer utöver andra pengar, regionen har inga likviditetsproblem. ”Det här är grädden på moset och ska användas just för det”. Det är helt enkelt pengar som Svenonius gärna tar emot, men egentligen inte behöver. Frågan är om vi i tid av kris verkligen ska unna oss grädde på vårt mos?

Samtidigt som regionen har sitt på det torra (åtminstone ekonomiskt) finns ett civilsamhälle som skriker efter mer pengar. Civilsamhället har inte staten och skattebetalarna som garant utan gör det arbete de kan, med de små resurser de har. Det är inte svårt att med den helhetsbilden se det magstarka i att Region Stockholm nu tar emot pengar som kunde ha gått till andra mer behövande. 

De styrande politikerna i Region Stockholm vet att pengar inte är det som utgör problemet i denna kris, det handlar snarare om brist på infrastruktur och personal. Det vore mer smakfullt om Svenonius uppmanat medborgarna att ge pengar till organisationer (med 90-konto) istället för att gå med håven inför skattebetalarna. 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – prova tre nummer för endast 129 kronor.