Nyligen kom en rapport från PEN America med en översikt över litteratur som förbjudits inom det amerikanska skolväsendet. Trenden visar att allt fler böcker får stryka på foten. 1 648 titlar har på något sätt blivit begränsade i dagens USA. Det varierar en del mellan delstater, men bland de tteman som leder till förbud finns till exempel frågor rörande HBTQ, sexualitet och rasism.

I många fall är det föräldrar eller aktivistiska samhällsaktörer som begär att skolorna ska plocka bort specifika böcker från läslistor och skolbibliotek. Rapporten visar att förbudsivern blivit alltmer koordinerad och storskalig. Den politiska inblandningen har dessvärre fått allt större betydelse.

Samtidigt blir det skevt om man tror att detta enbart sker i de mer konservativa delstaterna eller i samhällen som har en starkt religiös prägel. Utgallringen av litteratur i USA har pågått ett bra tag, ibland av konservativa och ibland av progressiva. De senaste åren har exempelvis äldre litteratur som sägs innehålla rasistiska stereotyper och förlegade samhällsskildringar varit föremål för drev. Den progressiva vänstern har i många fall argumenterat för att censur är att föredra framför diskussion om innehållet och de problematiska inslag som kan finnas.

Ett av de mest hårresande exempel på numera förbjuden litteratur är seriealbumet Maus som skildrar förintelsen. Skolnämnden i Tennessee ansåg att språkbruket och de grafiska inslagen var för starka för eleverna. Det är givetvis befängt, förintelsen är människans mörkaste stund och kan inte skildras på annat sätt.

Det är lätt att tänka vad var det vi sade, för dessa utrensningar kommer inte som en blixt från klar himmel. Under lång tid har många i samhällsdebatten varnat för utvecklingen med ökad inskränkthet och förbjudande ingrepp.