”Att kungen fråntogs sin politiska makt var det bästa som kunde hända monarkin”, skriver DI:s Ellen Gustafsson i en insiktsfull kommentar. I sanningens namn var det väl inte så mycket till reell makt som Gustaf VI Adolf lämnade ifrån sig i och med Torekovskompromissen, men han lämnade över ansvaret för att utse regeringsbildare till talmannen. Efterträdaren Carl XVI Gustaf torde ha varit ganska nöjd med det utfallet när han betraktade cirkusen efter 2018 års riksdagsval och tillkomsten av den bisarra Januariöverenskommelsen.

”Miljö, skog & mark, scouting, idrott och näringsliv har blivit några av huvudspåren. För Sverige i tiden.”

Dagens konstitutionella monarki ger istället kungen möjlighet att koncentrera sig på uppgiften att vara en samlande symbol för nationen: en uppgift han skött med utomordentligt plikttrogenhet under de 50 år som gått sedan farfadern somnade in den 15 september 1973.

Han började nervöst men har blivit garvad med åren och vågar sig numera på även att visa upp sin humoristiska sida. Han bemödar sig om att vara orienterad, berättar han för Susanna Popova i Fokus. Men: ”Jag har försökt sätta mig in i kvantteknologin, men det har inte gått.” Och så finns det de som säger att kung och folk inte har något gemensamt!

Förhandlarna i Torekov gav kungen ett mycket begränsat knippe formella uppgifter och vad det betyder att vara en samlande symbol har kungen i hög grad fått utforma själv. Miljö, skog & mark, scouting, idrott och näringsliv har blivit några av huvudspåren. För Sverige i tiden.

Det folkliga stödet förblir gediget. På frågor om man tycker det är bra att Sverige är en monarki har visserligen ja-andelen sjunkit litet grand , men på frågan om det vore en bra idé att införa republik är nej-opinionen massiv. Och stödet för kronprinsessan är ännu starkare.

Det får en del att höja rösten för abdikation, men de kommer kungen knappast att lyssna till och bör inte göra det heller. Se på Storbritannien och lär! De konstitutionella monarkiernas statschefer ”tjänar sina länder bäst genom att bli gamla, helst mycket gamla”, som professor Stig Strömholm har betonat. (Strömholm fyller för övrigt 92 år imorgon – gratulationer i förskott! – och vet vad han talar om i denna fråga som i så många andra.)

Medan de vitala liberala flaggskeppen nu bejakar monarkin – Expressen lade om kurs härom året; Dagens industri citeras här ovanför; Karin Pihl i dagens GP åt att Sverige förändras medan monarkin består – levererar snedseglarna i DN den tröttast tänkbara kommentaren till dagens jubileum. Sverige måste börja rusta sig för att bli republik om ett halvsekel, menar tidningen, som inte ens orkar kräva förändring meddetsamma. Den långa övergångsperioden ger oss nämligen tid att utreda hur ett nytt styresskick ska se ut, det vill säga varför förändringen ska ske. Tablå.