Det mediala intresset för detta initiativ har hittills varit högst begränsat, men det kommer förhoppningsvis att ändras. Initiativet är lika angeläget som välkommet och borde ha en självklar plats i fokus för debatten inför nästa val.

Nuvarande brottsbalk är från 1962 och speglar en gången tids verklighet och föreställningsvärld. Sprängdåd, mordförsök med skjutvapen på öppen gata, övergrepp i rättssak, gängvälden, systematisk utpressning av företagare och klanbaserad kriminalitet var okända storheter eller näst intill. Ett mord kunde hålla kvällstidningarna sysselsatta i månader till skillnad från i dag när ett mord snabbt stöts bort av nästa från löpsedlarna som ett krocketklot från planen av ett annat.

Brottslingar antogs vara lättledda stackare som hamnat snett i tillvaron och hyste stark längtan efter att komma tillbaka till den rätta vägen och Svenssonlivet. Att unga män valde brottets väg helt medvetet i förakt för andra och mindre lukrativa verksamheter var ingen realitet som lagstiftaren ansåg sig behöva ta hänsyn till.

Enskildheter har förstås ändrats under de snart 60 år som gått. Men grundfilosofin ligger kvar: ambitionen att återanpassa förbrytare står i centrum, straff begränsas till exempel genom så kallad mängdrabatt, fängelse ska undvikas in i det sista.

Straffskalor är långt ifrån det enda redskap som behövs för att häva den eskalerande yrkeskriminaliteten. Fler poliser, effektivare polisarbete och större upptäcktsrisk är sannolikt viktigare. Men en genomgripande uppdatering av brottsbalken, så att den svarar mot vår tids verklighet och erfarenheter, har också en stor roll att fylla.

Moderaterna listar bland annat höja minimistraff (i stället för höjda maxstraff som ändå inte döms ut), avskaffad mängdrabatt, skärpta straff vid återfall i brott och avskaffande av principen att fängelse helst bör undvikas. Man pekar särskilt på brottslighet som riktar sig direkt mot rättssystemet. Om andra partier motsätter sig en förändring av detta slag får Moderaterna en stark trumf på hand inför valet. Fast ännu bättre vore förstås om övriga seriösa partier slöt upp bakom ambitionen att ta äkta krafttag och, som M skriver, ”skifta till en helt ny kurs” i rättspolitiken. Som det nu ser ut får det bara inte fortsätta.