VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Revolternas dynamik

Av Mattias Hessérus

Marx och Engels hävdade, som bekant, att ”historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp”.

Denna lika vittfamnande som reduktionistiska utsaga ur Det kommunistiska manifestet var utgångspunkten för en ansenlig mängd historisk forskning både i Sverige och internationellt under 1960- och 1970-talen. Men vissa arbeten som producerades utifrån en strikt marxistisk mall framstår idag som närmast parodiska. Marxistisk exegetik i kombination med en underliggande ambition att historikern skulle verka i revolutionens tjänst gav förutsägbara tolkningar trots intressanta källmaterial.

Några av de mest politiskt övertygade forskarnas verk står sig dock fortfarande. Marxisten Eric Hobsbawms inflytande över internationell 1800-talsforskning kan inte överskattas, och han utgör fortfarande nödvändig läsning för var och en som studerar den perioden.

Få historiker arbetar idag i en ortodox historiematerialistisk tradition. Istället har perspektiv som genus, intersektionalitet och postkolonialism vunnit mark. I ljuset av den utvecklingen inom historievetenskapen är Cambridgehistorikern Richard J Evans mastodontverk om 1800-talets europeiska historia, The Pursuit of Power, både intressant och spännande läsning. Evans arbete är nämligen något idag så ovanligt som en självständig men i många avseenden historiematerialistisk analys av ett århundrade präglat av klasskamp, revolutionär anda och samhällelig omvandling.

I Sverige är Evans framförallt känd för sin forskning om Nazi-Tyskland, och hans arbeten räknas till standardverken inom forskningsfältet (Evans är således inte främst specialiserad på 1800-talet och The Pursuit of Power bygger därför i första hand på andras forskning). Han har även gjort sig känd som en kritiker från vänster av postmodernism och relativisering av historiska fakta.

The Pursuit of Power är tillägnad Eric Hobsbawm, en kanske nödvändig gest om man än en gång ska skriva 1800-talets historia ur ett vänsterperspektiv. Arbetet är en del av förlaget Penguins serie ”The Penguin History of Europe” och behandlar perioden 1815–1914 (den tar vid där den tidigare delen i serien, Tim Blannings The Pursuit of Glory, slutar).

Den första hälften av det drygt 800 sidor långa arbetet behandlar tiden efter Napoleon och efterskalven från franska revolutionen. Evans fokuserar till stor del på det omfattande förtryck som de lägre klasserna utsattes för och den motreaktion som följde. Det finns naturligtvis mer än en förklaring till periodens volatilitet. De europeiska revolternas dynamik är komplicerad och både kontext- och platsberoende. Men den som ska sammanfatta ett århundrade måste förstås välja perspektiv.

Det är böndernas situation under första hälften av 1800-talet som behandlas särskilt väl i The Pursuit of Power. Den absoluta majoriteten av Europas befolkning lever under det tidiga 1800-talet på landsbygden och de förhållanden som rådde där skulle visa sig avgörande för den politiska utvecklingen under perioden. Evans visar att framgången för revolterna under första hälften av 1800-talet i hög grad hängde på om man lyckades mobilisera bönderna eller inte. Franska revolutionen 1789 vann kraft först när den nådde landsbygden. Och den bristande framgången för 1848 års revolutioner kan förklaras med revolutionärernas oförmåga att engagera bönderna. Evans menar att 1848 var ett långt blodigare och våldsammare revolutionsår än vad vissa historiker har velat tillstå, och att det inte rådde brist på revolutionär övertygelse och vilja hos dem som engagerade sig. Men en betydande andel av dem som ställde upp på militärens sida mot revolterna 1848 kom från landsbygden.

Viktigt för 1800-talets revolutionära kontext är systemet med livegenskap. Det präglar framförallt östra Europa under perioden, och kommer successivt att försvinna under 1800-talet. I Lettland och Estland avskaffas livegenskapen 1817, i kungarikena Hannover och Sachsen under det tidiga 1830-talet, i Österrike, Kroatien och Ungern lever det kvar till slutet av 1840-talet, i Ryssland och Polen fram till 1860-talet. I Bosnien avskaffas dock inte livegenskapen förrän vid tiden kring första världskriget.

Livegenskapssystemet i Europa är komplicerat och svårt att sammanfatta. Framförallt var systemet inte enhetligt (Evans noterar tusentals varianter). En sak hade systemen dock gemensamt – den livegne var inte fri. Men Evans lyckas även förklara hur emancipationen av bönderna och avskaffandet av det gamla systemet skapade vinnare och förlorare. De bönder som förstod marknadens logik och som hade tillräckligt med mark för att skapa ett nödvändigt överskott klarade sig bra. Många fortsatte dock att bruka marken utifrån den traditionella modellen och hamnade snart i skuld till större jordägare, också det ett slags livegenskap om än med andra förtecken. Livegenskapssystemet skulle dock, som Evans uttrycker det, kasta sin skugga också över 1900-talet. När Gavrilo Princip 1914 stod åtalad för mordet på ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike försvarade han skotten i Sarajevo med hänvisning till de livegnas lidande i Bosnien.

De strukturella förklaringarna och de långa tidslinjerna är Evans styrka. Hans redogörelse för händelseutvecklingen över den europeiska kontinenten är både noggrann och omfattande. Varje sida är fylld med faktauppgifter som storleken på prins Alfred av Windisch-Grätz styrkor när han ställdes mot de ungerska revolutionärerna i januari 1849, antalet människor som insjuknade i tyfus i Glasgow 1818 eller hur många arbetare som anställdes för vägbyggen i Habsburgska imperiet mellan 1816 och 1846, och så vidare.

Evans har också som ambition att ”underscore the human dimension of this history”. Det gör han genom att låta varje kapitel börja med en berättelse om en individ vars livsöde ska illustrera huvudpoängen med kapitlet. Åtta kapitel och åtta individer från åtta länder. Fyra män och fyra kvinnor. Som stilgrepp betraktat är det övertydligt och något klumpigt genomfört. Som klumpig upplever man också Evans användning av begrepp som ”gendering” (på svenska det än mer osköna ”könade”). Det vittnar om en ambition att inkorporera forskningsläget efter Hobsbawm, men de nya begreppen faller samtidigt inte naturligt in i Evans egen begreppsvärld. Överhuvudtaget är han skickligare på att analysera den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen än att skildra och förstå individen som människa samt hennes kulturhistoria.

Evans är utan tvekan som mest intressant när han detaljerat och via obestridliga fakta uppmärksammar fenomen som just böndernas betydelse för utvecklingen under 1800-talet (en grupp som, vilket Evans noterar, till exempel Marx underskattade som historisk aktör), eller när han visar att de länder som under det sena 1800-talet brukar beskrivas som politiskt instabila egentligen uppvisar en påtaglig politisk stabilitet.

I det senare fallet är Frankrikes utveckling under andra hälften av 1800-talet och det tidiga 1900-talet värd att notera. Mellan februari 1871 och september 1914 hade Frankrike 49 på varandra följande regeringar. Evans kontrasterar detta faktum mot det mer stabila Storbritannien, som endast hade 14 regeringar mellan 1867 och första världskrigets utbrott. Frankrikes politiska system under tredje republiken ger intryck av vara ”kroniskt instabilt”, men Evans visar att perioden snarare präglas av ihållande stabilitet genom en både stark och effektiv byråkrati som förmådde utarbeta och genomdriva ny lagstiftning.

Frankrike hade under perioden även en politisk elit som trots ideliga regeringsskiften fanns kvar i maktens centrum. Exempelvis kan Charles de Freycinet och Jules Ferry nämnas. de Freycinet var krigsminister sju gånger och premiärminister fyra gånger. Jules Ferry var utbildningsminister i fem av åtta regeringar mellan 1879 och 1885, samt premiärminister två gånger. Regeringar kunde falla men maktens män stod kvar. Det är den här typen av detaljer och kontraintuitiva resonemang som gör Evans så i hög grad läsvärd.

Eftersom det är detaljerna som gör The Pursuit of Power verkligt intressant är en randanmärkning på sin plats. Boken saknar notapparat. Det är förlagets val, förklarar Evans (Penguinserien saknar notapparat då böckerna ska ses som översiktsverk), men det gör inte saken mindre olycklig. I vissa fall vill man finna källan till de fakta som anförs för att själv kunna gå vidare, i andra fall vill man veta varför ett visst årtal har valts när andra är lika tänkbara. Exempel på det senare är att Evans hävdar att den första järnvägslinjen invigdes i Sverige 1856. Det stämmer bara om påståendet nyanseras med att det var den första linjen som trafikerades av ånglok. Frykstadsbanan i Värmland öppnades redan 1849, men trafikerades till att börja med av endast hästdragna tåg och 1856 skulle också den banan använda ånglok. Det kan tyckas som en trivial invändning, men den illustrerar notapparatens fördjupande och klargörande funktion. En not skadar aldrig – särskilt inte när författaren har gjort sig till en förkämpe för fakta framför narrativ.

Trots marginalanmärkningar måste The Pursuit of Power betraktas som ett verk av en mästare inom sitt skrå. Svårigheten att skriva den här typen av omfattande arbeten kan inte överskattas. Att sammanfatta och analysera en epok kräver inte bara djupa kunskaper som tar åtskilliga decennier att förvärva, utan också att historikern själv har utvecklat en tydlig och konsekvent historiesyn. På så sätt blir översiktsverket en spegling av historikern själv och dennes läsning. I The Pursuit of Power framträder en historiker som ser historien som kamp. Att ett sådant perspektiv kan kännas både spännande och intressant säger något väsentligt om historievetenskapen av idag.

Mest lästa just nu

1) I ett främmande land av Gunilla Kindstrand

2) Våga vårda värden av Carl Lindstrand

3) Frankensteins mönster av Dan Korn

4) I stim, skov och kaskad av Torbjörn Elensky

5) Lära sig eller tycka till? av PJ Anders Linder

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Ta godhetskommandot av Annika Borg

2) Här är gudagott att vara av Bo G Hall

3) Poesi på flaska av Axel Odelberg

4) Lära sig eller tycka till? av PJ Anders Linder

5) I ett främmande land av Gunilla Kindstrand

NR 6 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...