VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Staden lockar och skrämmer

Av Charlotta Mellander

Urbaniseringen skapar en mängd fördelar som ökad innovationsförmåga och öppenhet för omvärlden. Problemet är att dess välstånd i så hög grad tillfaller en liten del av befolkningen.

Det var inte bättre förr. Åtminstone var väldigt få saker bättre förr.” Det är min 70-årige far som yttrar orden när vi är ute och kör tillsammans på väg mot ett av mina jobbuppdrag och han håller mig sällskap i bilen. Han talar om hur läget var när han var ung och berättar de historier som hans föräldrar berättat för honom en gång i tiden om en hård tillvaro på olika plan.

Det finns en grundläggande optimism i att mänskligheten trots sina misstag ändå tycks skapa en värld som förbättrar tillvaron för många. En viktig anledning till att en allt större del av befolkningen har fått det bättre är urbaniseringen, det vill säga att vi idag bor alltmer tätt i det vi kallar städer. Globalt så bor idag över hälften av jordens befolkning i städer vilket kan jämföras med de 14 procent som bodde i städer för hundra år sedan. I Sverige bor hela 85 procent av befolkningen i en tätort.

När människor bor närmare varandra uppstår en rad fördelar. Företagens situation blir bättre eftersom de kan uppnå skalfördelar, få tillgång till en mer varierad kompetens och lära av varandra. Det gör att verksamheterna i allmänhet går bättre vilket i sin tur gör att man har råd att betala högre löner än vad som skulle varit fallet annars. Men det uppstår också en rad fördelar för individer som bor nära varandra. Exempelvis kan de lära av varandra vilket gör att innovationer kan uppstå vilket kan möjliggöra en bättre tillvaro. När vi bor nära varandra och tjänar mer kan en rad saker etablera sig som bidrar till att gör vår tillvaro mer intressant. Vi kan exempelvis ha mer kultur och andra typer av upplevelser. Urbaniseringen är helt enkelt i grund och botten en ”god kraft” och mer urbaniserade länder har exempelvis högre BNP per capita, ligger högre på FNs index över mänsklig utveckling och är mer innovativa. Med andra ord skapar viljan att bo nära varandra en bättre tillvaro.

Globaliseringen har också gjort att vi blivit öppnare och medvetna om vår omvärld. När min fars moster Ester gifte sig med Peter som kom från Danmark på 1930-talet rasade familjen över att hon gifte sig med ”en utlänning”. Idag sitter jag på en arbetsplats där 40 procent kommer från ett annat land och jag ser det som en självklarhet att kunna interagera med kolleger inom och utom Europa. Att människor skapat förutsättningar för ett större välstånd samtidigt som vi också besitter en större kunskap än någonsin om vår tillvaro och vår omvärld är två väldigt goda anledningar till att känna optimism för vår samtid men också vår framtid.

Samtidigt som urbaniseringen skapar stora värden bidrar den även till väldigt stora utmaningar. Den allra största utmaningen är att urbaniseringens välstånd i så hög grad tillfaller en liten del av befolkningen – framförallt de som är högutbildade och bor i städer. För denna grupp har utvecklingen gått så pass mycket framåt att de tenderar att missa att övriga grupper inte alls har haft samma fördel av urbaniseringen och globaliseringen. Denna snedvridning sker inom städerna men också mellan stad och landsbygd.

Jag genomförde en studie för några år sedan där jag tittade på kopplingen mellan regionens storlek och lönenivåerna. När jag sedan tittade på olika yrkesgrupper så såg jag att i stort sett alla tjänar mer i lön på en större plats. Allt enligt förväntningarna. Men när jag tog bort kostnaden för boendet från lönen var det bara de med kunskapsjobben som fortfarande tjänade mer i stora städer. Övriga grupper, alltså 70 procent av dem som bor i våra städer, har mindre kvar i plånboken än vad de skulle haft om de bott på en mindre plats. Vi skapar med andra ord städer idag som är fantastiska platser för dem som har råd, samtidigt som en stor del av befolkningen hänvisas allt längre bort från stadskärnorna – inte sällan till utanförskapsområden.

Men utmaningen gäller också mellan stad och land. I takt med att allt fler väljer att flytta till städer så minskar möjligheten att tillhandahålla god offentlig service till dem som inte vill bo i en stad. Idag har exempelvis 44 procent av landets kommuner fler anställda på Systembolaget än vad de har poliser. I hela 60 kommuner saknas en polisstation.

Vad spelar det för roll när så många ändå vill bo i en stad säger vissa. Det är i dagens läge lätt att tro att alla vill bo i en stad. Men det är långt ifrån sanningen. Väldigt många vill absolut inte bo i en stad. Och när de känner att förutsättningarna för detta val blir allt sämre i takt med att den offentliga servicen dras ner blir det väldigt lätt att rösta mot det etablissemang som inte ser deras utmaning. Vi såg det ske i brexitvalet och vi såg det i valet av Trump.

Den här utvecklingen gör mig något pessimistisk mitt i all optimism. De som drar stora fördelar av urbanisering och globalisering måste se till att de värden de skapar tillfaller allt fler – både i och utanför våra städer. I annat fall finns det risk för att de som enbart upplever de negativa konsekvenserna av dessa starka krafter kommer att använda röstsedeln för att försöka begränsa dess förändringar.

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

Mest lästa just nu

1) När folket försvann av Mauricio Rojas

2) Vänstern drar gränsen av Johannes Nilsson

3) Talanglöst av Nina Sanandaji

4) Manlighetens förfall av Erik W Larsson

5) Inga kompromisser av Lars Trägårdh

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

2) En svensk spion tiger av Annika Nordgren Christensen

3) Mannen bakom storverket 1809 av PJ Anders Linder

4) Från världskrig till demokrati och spanska sjukan av Dick Harrison

5) En agitators bekännelser av Susanna Birgersson

NR 9 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...