VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Bryt beröringsskräcken

Av Joel Halldorf

När den sekulära staten klipper av banden till trossamfunden går man miste om deras goda vilja. I en fragmentiserad tid behövs en postsekulär religionspolitik.

Förra århundradets förutsägelser om Guds död och sekulariseringens seger har kommit på skam. Religionen är tillbaka – och tycks vara här för att stanna. Nu behövs en postsekulär kulturpolitik som inte bara vaktar mot avarter, utan också tar vara på samfundens potential.

Men när allting gungar är det lätt att bli defensiv, och just så kan statens reaktion på det förändrade religiösa landskapet beskrivas. Staten håller för närvarande på att förhandla om kontraktet med religionerna, för att låna Dagen-journalisten Jacob Zettermans formulering. Denna förhandling har dock mest handlat om hur antiliberala krafter ska hållas tillbaka.

Sommaren 2016 skrev kulturminister Alice Bah Kuhnke att regeringen skulle börja kontrollera ”organisationers grundläggande värderingar för att skattepengar ska kunna betalas ut” (DN Debatt 1/6 2016). Riktlinjer presenterades under våren av Ulf Bjereld i betänkandet ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” (SOU 2018:18). Här föreslås att bidrag till trossamfunden prövas mot ett demokratikriterium, för att hindra att statsbidrag går till ”verksamheter som strider mot eller motarbetar” samhällets grundläggande värderingar.

I klartext: inga pengar till jihadister och hatpredikanter.

Det är lovvärt, även om demokratikriteriet skapar en del gränsdragningsproblem. Kan man gömma flyktingar eller avstå från att viga homosexuella och fortfarande räknas som statens vän? Men värre är att den defensiva hållningen nu sprider sig i Myndighets-Sverige, med rent absurda följder. Göteborgs stad funderar på att dra in bidraget till kristna scouter, trots att företrädarna påpekat att huvudmannen Equmeniakyrkan varit demokratisk längre än nationen Sverige.

Den ensidiga fokuseringen på avarter gör att staten missar religionernas positiva potential. När man klipper banden till alla alienerar man vanliga troende på köpet. Det kan föda känslor av främlingskap – och i värsta fall radikalisering. Staten behöver arbeta med två rörelser: både hålla tillbaka extrema grupper, och sträcka ut handen till dem som vill bidra till ett gott samhälle.

Malmö kan, som så ofta, tjäna som ett exempel. Staden har omvittnade sociala problem: dödligt våld, segregation och sviktande skolresultat. Skåne har lägre kyrklighet än Sverige i stort, men även här finns vitala församlingar. En vanlig söndag samlar exempelvis pingstförsamlingen Europaporten ett par hundra besökare: medelklass-svenskar blandas med romer, afrikaner, afghaner, filippiner, vietnameser och andra med internationell bakgrund – en ovanlig syn i dagens segregerade Sverige. Som de flesta församlingar har man ett socialt arbete, med bland annat härbärge för migranter, julfester, klädutdelning och ett internationellt fadderarbete. Dessutom driver man en skola, Europaportens skola, som år 2015 rankades som den åttonde bästa i hela Sverige.

Det borde vara uppenbart att Europaporten är en allierad när kommun och myndigheter arbetar för Malmös framtid. Men det har tagit tid för staden att inse det. För några år sedan publicerade kommunen rapporten ”Ett socialt hållbart Malmö”, och skickade den på remiss till 600 organisationer. Men inte till någon frikyrka.

Vändpunkten kom 2015. Efter att ha sett misären i EU-migranternas tältläger på Industrigatan knackade pingstpastor Andreas Wessman på hos kommunen och bad att få hjälpa till. Resultatet blev ett härbärge i församlingens lokaler, stöttat av kommunen. Samma mönster finns på många orter runt om i Sverige: 2015 var året då staten upptäckte att den inte är så stark som man trott, medan civilsamhället insåg att man är starkare än man förstått.

Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam konstaterade i sin epokgörande bok Den ensamme bowlaren (Bowling Alone) att föreningsengagemang har positiva effekter för demokrati, ekonomi och socialt välbefinnande i ett samhälle. Skolresultaten blir bättre och brottsligheten lägre om människor tillhör sociala nätverk – och dessutom har de lättare att hitta jobb. Att denna typ av nätverk håller på att försvagas är ett av de största demokratiproblemen i väst idag.

”Vi vill bidra till vår stad”, säger Wessman, och orden låter som ett eko av Guds ord till israeliterna i exil: ”Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra[...]” (Jeremia 29:7). Denna inställning återfinns inom de flesta samfund – något redan Alexis de Tocqueville konstaterade: ”Det finns inte någon religion som inte ålägger var och en att fullgöra vissa förpliktelser mot människosläktet.”

Att ta vara på denna goda vilja kostar inte nödvändigtvis pengar – det finns tvärtom studier som visar att bidrag kan skapa problem i civilsamhället. Ännu viktigare är förtroende och allianser. Det ger mervärden att placera offentlig verksamhet i eller i anslutning till församlingar, oavsett om det gäller läxhjälp, äldreboenden eller härbärgen. I en fragmentiserad tid behöver staten ta vara på de sociala nätverk som ännu existerar, och bygga ett gott samhälle tillsammans med dem.

Dagens sekularistiska beröringsskräck måste bytas ut mot en postsekulär religionspolitik, som förmår förvalta religionernas pund.

Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och lärare på Teologiska högskolan i Stockholm.

Mest lästa just nu

1) Farlig aktivism av Marcus Nilsen

2) Barnsligare än barnen av Thomas Gür

3) Slut på barnatron av Fredrik Haage

4) Goda idéer bortom det rimligas gräns av PJ Anders Linder

5) Kulturångest av Katarina Barrling

NR 5 2018

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...